Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - De primitiva folkens musik och dess samband med deras religion och magi. Av Folke H. Törnblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De primitiva folkens m ? t, s i Ic
borttagen eller med ett hål borrat på
sidan. Tuban förekommer framförallt på
Söderhavsöarna och i Sydamerika men
även på enstaka ställen i Afrika och södra
Asien, snäcktrumpeten på Guldkusten
och-Madagaskar, allmänt i sydöstra Asien, på
Söderhavsöarna och i Sydamerika. Till
aerofona instrument få vi väl även räkna
vinaren (tjurunga), som består av en liten
tunn träskiva (vinare av sten förekomma
också), som fastbunden vid ett snöre
svänges i luften och därigenom
åstadkommer ett vinande ljud. Vinarens utbredning
är synnerligen omfattande, den
förekommer i alla världsdelar.
Bland stränginstrumenten slutligen ha
vi anledning att omnämna endast ett
instrument, nämligen musikbågen, som är
av exakt samma konstruktion som den
vanliga skjutbågen, och vars spridning
givetvis är mycket stor.
Vi återgå till frågan om instrumentens
mana och belysa med exempel (till största
delen hämtade från Curt Sachs’ ståtliga
arbete »Geist und Werden der
Musik-instrumente») de olika arter av mana —•
om uttrycket tillåtes — som de kunna äga
och börja därvid med den, som ligger i
ljudet och i samband därmed i formen.
Den primitiva människan kunde trots
sitt outvecklade musiksinne icke undgå
att lägga märke till, att det ljud som t, ex.
hans trumma frambragte väsentligt skilde
sig från det som kom från hans flöjt. Han
hade väl icke något begrepp om tonhöjd,
men han fann trummans ljud ihåligt och
mörkt och flöjtens klang spetsig. I enlighet
med den magiska principen att lika
framkallar och inverkar på lika, kom han till
den slutsatsen, att trummor och andra
instrument med ihålig klang ägde mana
speciellt lämpad för befrämjande av
släktets fortplantning och växtlighetens
rikedom, överhuvud taget för alla yttringar
av livskraft och för alla händelser, där
frambesvärjandet av livskraft vore av nö-
Riv t r ä.
den; ty modersskötet, där det mänskliga
livet blir till, är ihåligt, skalet som
omsluter en frukt, i vilken livskraft finnes
koncentrerad, är även ihåligt och mörkt.
Denna åskådning har uppstått inom
matri-arkaliska kulturer i Melanesien, Polynesien,
Syd-, Central- och sydvästra delen av
Nordamerika, d. v. s. inom de kulturer
som skapat trumman. Instrumentet står i
samband med föreställningar kring månen
och den fruktbringande jorden.
Flöjten och tuban stå inom andra
föreställningskretsar, vilka dels utgöra en
motsats till de nyss nämnda, dels äro
besläktade med dem. Genom sin ton, hos flöjten
spetsig, hos tuban stark och mäktig, och
genom sin om det manliga könsorganet
påminnande form tillhöra de
föreställningskretsar, i vilkas medelpunkt den manliga
419
Vi nare (,tjurung a).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
