Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - De primitiva folkens musik och dess samband med deras religion och magi. Av Folke H. Törnblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De pri m i t i v a f o l k e n s musik
kraftladdade föremål öka deras magiska
kraft. Sålunda har shamantrumman hos
golderna på sina handtag bilder av en ande
med tvenne ansikten, denne bistår
shamanen under hans förrättning. •— Lapparna
målade magiska bilder på sina trummor
med röd albarkssaft, som i sig hade magiska
egenskaper. — Hos åkerbrukande folk,
som använda vinaren vid regnmagi, är
instrumentet försett med trekantiga
figurer, som föreställa moln; röda
sicksacklinjer äro blixtar, och sädeskornen, som
skola gro genom regnet, avbildas genom
punkter; dessa utsmyckningar göra
instrumentet mera effektivt. — Medicinmannen
hos en guaranistam fyller sin skallra med
kärnor av heliga frukter.
Till och med när den primitiva
människan har sitt instrument där så
kraft-laddat som det genom sitt material och
sin utstyrsel kan bli, kan det hända, att
han tillför det ytterligare kraft genom att
så att säga utfodra det med lämpliga
medel. I Surinam skall en trumma som
varit i bruk länge ha en »snaps» (vilken
dock till största delen hamnar i
trumslagarens måge). — Banyankolestammen i
östra Afrika har trummor, som den fått av
månen. De förvaras i en särskild byggnad
och bespisas morgon och afton med mjölk.
Trumskinnen smörjas med smör. Om det
blir hövdingaskifte i stammen, dödar man
en gosse, och trumskinnen bestrykas med
en blandning av hans blod, blodet från en
ko samt papyrusaska. — Om garostammen
i Assam skall förrätta något viktigare
offer, lägges trumman på pisangblad, man
dödar en fågel och bestryker instrumentet
med blodet samt sätter fast några av
fjädrarna på det. — Indianerna i Peru taga
i liknande fall till sitt eget blod. — Den
ovannämnda seden hos lapparna att måla
trummorna med röd albarkssaft är måhända
en rest av ursprunglig blodbemålning, ty
över hela världen spelar påstrykandet av
blod en oerhörd roll just för trummorna.
Efter dessa anteckningar om
musikinstrumentens mana intresserar oss
närmast vilka instrument som komma till
användning vid varje särskild av
naturfolkens vanligaste religiösa akter, och vad
i respektive instruments mana som gör
det lämpligt för ifrågavarande akt. Vissa
antydningar härom ha ju redan gjorts, men
frågan bör kanske ytterligare belysas.
Varje viktigare tilldragelse i den
primitiva människans strävsamma liv ger henne
anledning att tillgripa besvärjelser för att
komma igenom den så lyckligt som
möjligt. Framförallt kringgärdas periodiskt
återkommande händelser av vikt, sådana
som ynglingarnas upptagande i männens
förbund, matnyttiga frukters mognande,
skörd, jaktföretag o. s. v., av dylika
religiösa akter. Men även vid händelser av
mera tillfällig natur, framförallt vid
sjukdoms- och dödsfall, kommer
besvärjelsetekniken till användning. Och vid alla
dessa tillfällen ljuda musikinstrument.
Initiationen tycks vara det första
tillfället i en primitiv människas liv, då
instrumenten få betydelse för henne som
rituella föremål. Vid manbarhetsceremonier
böra vi vänta oss att finna flöjten och tuban
i funktion, då ju dessa instrument ha en
särskilt för manliga ceremonier ägnad
mana genom sin ton och sin phallosform.
Vi träffa också på dem, t. ex. på Nya
Irland, där de nyomskurna medan såret
lä-kes uppehålla sig i busksnåren blåsande
på flöjt; detta ljud håller kvinnorna, för
vilka de unga männen äro tabu, på
avstånd. På samma sätt användes tuban på
Söderhavets öar och i Australien, dess
vrålande och skräckinjagande ton anses där
vara anden Mura-muras röst, som
skrämmer kvinnorna. — Även andra livskraftens
instrument tagas i bruk, t. ex. trumman
hos betschuanerna i Sydafrika och hos
karesau-insulanerna, hos vilka de unga
männen efter genomgången akt bemåla
sina trummor med ett rött streck. Vid
42 i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
