Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Simon De la Vallée. En banbrytare i vår arkitektur. Av Sten Karling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sten Ka r lin g
Hedensö. Målning från 1600-talets mitt.
H edenso.
Genom Mollet gjordes på så sätt än en
gång propaganda för de De la Valléeska
ideerna i Sverige. Vi veta, att denna
propaganda blev betydelsefull — långt in på
1700-talet kom den att behålla sitt
inflytande, såsom bl. a.
trädgårdsmästaräm-betets ritningar i Stockholm visa. Simon
De la Vallée och André Mollet komplettera
varandra sålunda i den svenska
konsthistorien, även om de här ej höra så
intimt samman, som när de gemensamt
arbetade i Holland på 1630-talet. Genom
deras insats i Sverige omkring 1640 resp.
1650 slogs en bresch för det franska
kultur-och konstinflytandet i vårt land.
Drottning Kristina var tyvärr för ung för att
kunna uppskatta och värdera Simon De la
Vallée till fullo. När sex år efter hans död
André Mollet inkallades var hon fullt på
det klara med sina konstnärliga ideal.
Därom vittnar bl. a. ett skvallerbrev från
Stockholm 1648 (bifogat brev från
landshövding Drake till generalguvernören i
Riga, Centralarkivet, Tartu). Här förtäljes
om den »französiske trädgårdsmästarens»
entré i Stockholm, om en fransk caroussier
och om att drottning Kristina ämnade
taga en plats i Stockholm, antingen
Rännarbanan eller Ladugårdslandet, »och dela
därav tomter åt en hop av de förnämsta
och rikaste, som skola bygga efter en
dessein som la place royale i Paris».
Än viktigare för den konsthistoriska
utvecklingen i Sverige var emellertid att
Simon De la Vallées gärning omedelbart
fortsattes av arkitekter, som utbildats i
hans skola. Den som skriver dessa rader
har redan vid ett tidigare tillfälle (Rig 1930)
visat att Nikodemus Tessin d. ä. i sin
arkitektverksamhet direkt anknöt till Simon
De la Vallée. Han realiserade vid Fiholm
och Tidö De la Vallées projekt samt gav i
en rad andra slott personligt färgade
variationer av den slottstil han här lärt känna
— Krusenberg och Sätuna i Uppland t. ex.
— samt utarbetade väldiga projekt för
offentliga byggnader, som direkt tagit
intryck av den franske arkitektens
riddarhusritningar — t. ex. förslag till kungligt slott
i Gävle, akademihus i Uppsala och egen
riddarhuslösning. Även efter hemkomsten
från den utländska studieresan bevarar
458
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
