Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Simon De la Vallée. En banbrytare i vår arkitektur. Av Sten Karling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Simon De la Vallée
B o t o r p. Planritning av Olof Falck, troligen efter ritning
av Jean De la Vallée. Omkr. 1670.
Riksarkiv et.
,<i!
kropp, sina latta proportioner och sitt
graciösa torn en särställning i vår annars
så mäktiga och stränga
1600-talsarki-tektur. Även i detta fall har Jean De
la Vallée knutit an till en förebild hos
fadern, att döma av en ritning av dennes
hand, där en liknande paviljongarkitektur
kommer till synes. (Jmfr vidstående bild.)
Simons fasta, enhetliga komposition av
trädgårdsanläggningarna har Jean liksom
Tessin d. ä. tillgodogjort sig i full
utsträckning. Den yngre De la Vallées projekt till
en slottsanläggning i Eskilstuna är sålunda
av samma karaktär som Honselaarsdijk,
fastän utvecklingen gått hän mot större
rörelseuttryck, mot en kraftigare
genomförd underordning av delarna till förmån
för ett dominerande helhetsmotiv. Samma
karaktär präglar de flesta av Jeans
anläggningar. Ja, en ren återgång till Simons
planformer betecknar en rad anläggningar,
som Magnus Gabriel De la Gardie, av allt
att döma i samråd med Jean De la Vallée,
lät grunda i Västergötland på 1660- och
70-talen: Botorp, Årrevalla, Magnusberg,
Traneberg, Hedvigsholm, Katrineberg,
Slä-dene o. a. Planen till Botorp är, som vi se,
en kopia av Simon De la Vallées
anläggning vid Fiholm. Det som 1640 var högsta
mod kunde ännu 30 år senare passera i
provinsen! I detta sammanhang måste
även nämnas Lindholmen, som icke blott
genom sin flygelgruppering utan även
genom sin rika fasadarkitektur synes komma
närmare Simon De la Vallées stil än något
annat, som efter honom koncipierades i
Sverige.
Vad vi här nämnt kan tjäna som bevis
för att Simon De la Vallée verkligen blev
av betydelse för den byggnadshistoriska
utvecklingen i Sverige. De två dominerande
arkitektgestalter, som stå vid porten till
vår rent inhemska moderna
profanbyggnadskonst, ha båda vuxit upp i hans livsluft.
Simon De la Vallée har därför icke blott
givit Tessin d. ä. och sonen Jean praktiska
lärdomar och konstnärliga motiv — han
har även givit dem psykisk kapacitet och
461
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
