Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Jean Sibelius. Till mästarens sjuttioårsdag. Av Sulho Ranta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S ti l h o Ranta
Kullervosymfoni och hans
Lemminkäinen-svit är ungefär densamma som mellan
dessa två målningar: den förstnämnda är
realistisk och otvivelaktigt verkningsfull på
sitt sätt, den sistnämnda poetisk, visionär.
I Kullervosymfonien spelar motivet och
skildringen en större roll än det
musikaliska, i Lemminkäinensviten är musiken
det avgörande. Jämförelsen mellan
Gallen-Kallela och Sibelius kunde utsträckas till
flera verk; detta gäller exempelvis de två
konstnärernas behandling av motivet
Kul-lervos härfärd. Om Lemminkäinensviten
kunde man använda de ord Sibelius
nyligen uttalade för en intervjuare — det var
fråga om Kalevala, icke om hans egen
produktion: »Den är ett arv från det fjärran
Karelen, från runornas och trollformlernas
land, från dessa ändlösa ödemarker i
öster, fyllda av vemod och
hemlighetsfullhet.» Sibelius första resa till Karelen
företogs nämligen år 1892.
Det är med avsikt jag dröjt länge vid
dessa tidiga verk av Sibelius, ty de äro
okända för den nuvarande generationen
och vid sidan av Gallen-Kallelas
minnesutställning visade de oss så att säga
handgripligt vilken betydelse 1890-talet
hade för uppkomsten av vår nationella
konst. Tidigare hade vi läst om det i
böcker, nu fingo vi både se och höra det.1
Ehuru 1890-talet är den tid, då
Kale-valamotiven spelade den största rollen
för Sibelius produktion (t. ex. Den älskande,
Båtfärden, Den brustna stämman, för att
endast nämna några få kompositioner,
härröra från denna tid), går vårt folkepos’
motivvärld som en röd tråd genom hela
hans produktion. Han vänder ständigt
tillbaka till den. Eldens uppkomst, Pohjolas
dotter, Luonnotar och Tapiola äro senare
prov på denna produktion, och i
Kyllikki-sviten (för piano) står mästaren åter nära
1 Även konsertpubliken i Stockholm
kommer att under höstens lopp få stifta
bekant-s kap med Sibelius Lemminkäinensvit.
de honom kärvordna
Lemminkäinenmo-tiven.
Sibelius verk med Kalevalamotiv och
hans av en ursprunglig skaparkraft
präglade »mytologiska stil» innehåller
ytterligare drag, som borde beröras (exempelvis
hans behandling av den finska runometern,
som blivit något mer än en vägledare för
hela vår senare sångkomposition med
folkdiktsmotiv) men mästarens produktion
omfattar så många olika områden, att vi
måste gå vidare.
Frågar man sig, vilka två orkesterverk
av Sibelius äro de populäraste, så behöver
man inte tveka om svaret: Finlandia och
Valse triste. Finlandia leder oss direkt till
Sibelius som patriotisk kompositör: denna
tondikt har tusentals gånger skildrat
Finland för utlänningar, och vi själva
underskriva obetingat dess ödemarksstämning
och dess hymnartade mellanspel. »Aldrig
har i Finland skapats någonting mera
ägnat att höja den fosterländska känslan,
något monumentalare än denna storartade
tondikt», har det sagts om den.
Fosterländskt inspirerade äro även
kompositionerna Vårsång och En saga, vars första
version — som dock åtminstone i mitt
tycke är långt mindre fast än den slutliga
kompositionen sådan den föreligger i tryck
— även utfördes i Helsingfors senaste
vår. Det kan direkt påvisas, att
huvudtemat i En saga bygger på en
runomelodi, och det är endast verkets
praktfulla och fantasimättade orkestrering som
förde Gallen-Kallela så långt, att han
kallade den stämning den väckte ett slags
exotisk impression, och som fick en del
författare att överdriva det »ossianska»
draget i den. Vårsång åter kan betraktas
som ett friare behandlat motstycke till
Islossningen i Uleå älv. I sistnämnda
komposition framträder Sibelius som
Topelius-tolkare — dock inte av Sylviasångernas
diktare — och av Runeberg har han valt
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
