Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Är modernismen omodern? Av Carl G. Laurin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ar modernismen omodernr
konsthandelsintresse och stora kapital insatta
i modernismen. Men det vore alldeles för
ytligt att döma en religiös rörelse endast efter
dess ledares ekonomiska synpunkter eller
tala om hyckleriet hos en mängd medlöpare.
Detta finnes i alla religioner, också i
konstreligionerna. Det är emellertid den inre
övertygelsen som är det viktiga även här, och den
är det svårt att komma åt med teoretiska
invändningar. Alla andliga rörelser ha också
haft någon nvtta med sig. Med intryck från
modernismen har också livsduglig konst
skapats, kanske mest i Norge.
Peschcke Køedt har i sin med klar logik,
lysande stilkonst och stora kunskaper både i
gammal och modern konst och med suveränt
behandlande av ämnet velat visa upp, att
modernismen gjort bankrutt. Kommer den
nu efter den danske författarens stridsskrift,
efter Baslers och Camille Mauclairs angrepp
åtminstone att bjuda ackord?
I ett halvt sekel levde nyantiken till dess
den upphörde efter romantikens, de
nationella konströrelsernas och färgdyrkaren
Delacroix’ angrepp. Eller den upphörde kanske
snarast därför att den levat ut, och den
hade dock, särskilt på arkitekturens område,
gett ting av varaktig skönhet. Och man får
ej heller glömma Thorvaldsen, David och
Ingres.
Tror någon, att den med lysande klarhet
och ofantliga kunskaper av den tyske
lärdomsgiganten Eduard Meyer mot
mormonismen riktade boken gjorde något vidare
intryck i Utah? I alla händelser har en bok
sådan som M. Peschcke Køe’dts, om den
också ej läses av de riktigt troende, sin stora
betydelse.
Den fromme och energiske St. Francis de
Sales, som på 1600-talets första början så
energiskt arbetade för katolicismen, bad sina
troende att ej ens inlåta sig i samtal om tron
med en kättare, ty de skulle alltid gå ifrån
samtalet med något förminskad tro.
Emil N o l d e. Det förlorade paradiset.
623
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
