Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Riksdagsholmen. Av Ragnar Östberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagsholmen
mtim
Riksdagshusets huvudfasa d.
i hela vår vackra huvudstad ställer större
anspråk på monumentalitet än just denna,
och om man ej måste säga att en mer
styvmoderligt behandlad plats knappast står
att uppleta i Stockholm. Entrén från
Norrbro verkar ofullbordad och sorgesam, och
stenräcket mot Norrbro med sina plintar
besitter en sällspord banalitet», etc.
»Och dock skulle planteringen framför
riksdagshuset kunna göras utomordentligt
vacker, särskilt om något mera avskildhet
förlänades området i fråga», fortsätter
riksdagsman Rydén. »Nu håller den i intet
hänseende måttet med andra offentliga
planteringar. Särskilt ter sig den grusade
planen framför huvudentrén tröstlös och
ful. En sänkning av denna konstgjorda
marknivå, för att återföra den närmare
vattnets yta, skulle i hög grad verka
förskönande, vare sig man ser ut från
riksdagsplanen eller från Gustav Adolfs torg.»
Och han slutar med att framhålla att:
»Riksdagen bör vidtaga åtgärder för att få
riksdagshusets omgivningar ordnade på ett
sätt, som svarar mot platsens monumentala
karaktär och riksdagsbyggnadens uppgift
att vara den svenska folkrepresentationens
säte.»
Rydén menar utan tvivel att härmed
skulle också den »Nationalplats», den
Rikspark bildas, samman med riksdagshuset,
vartill såväl områdets historiska och
kulturella värden som ock de naturliga
förhållandena här i så hög grad inbjuda.
Området är, och bör då också markeras som,
en hjärtpunkt. En Stockholms stads
representant framhöll också vid samma
riksdag hur man ej finge se på denna sak
blott ur sparsamhetssynpunkt, »då den är
en kultursak av stor betydelse och då hela
den centrala delen av rikets huvudstad
får sin prägel av riksdagens anläggning
på den forna Helgeandsholmen».
Just genom bortschaktning av de
betydande fyllningsmassor, som under
byggnadstiden transporterats till och tippats på
holmen kommer man nära den
ursprungliga marknivån som väsentliga delar av
holmen haft och som ännu finns på
Strömparterren och på landremsan mot norra
strömarmen. Endast härmed nås fria
händer att ge trevnad och behag åt
riksdagsholmen och forma den rikspark mellan
Mälaren och Saltsjön som här så naturligt
ger sig, inramad av slott och riksdag.
Allt från den stund då planet framför
riksdagshuset först presenterades på
1900-talet, med sina små barnsliga gräs- och
trädsättningar, ha försök gjorts att hjälpa upp,
ställa till rätta och ordna denna sandplan.
Efter några år tog riksdagen upp
platsfrågan. Det skedde 1908, i samband med
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
