Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Stockholms ström. Prins Eugens nya väggmålning i Stockholms Högskolas kårhus. Av Karl Asplund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karl Asplund
de första kandidaterna till segrarplatsen.
Han har haft ovanliga förutsättningar däri
att han kunnat ägna sig åt sin konst utan
tanke på ekonomiska omständigheter, han
har också haft svårigheter däruti att hans
börd inneburit vissa moment som under
den oscariska tiden inte så alldeles lätt
läto sig förenas med de ideal som en ung,
personligt medveten och radikal konstnär
måste ställa upp för sig under de år, då
lösen var djärv framåtanda och en nyväckt
svenskhet på helt andra linj er än den gamla
officiella. Den stringens och den intensitet
med vilka prins Eugen rett upp detta
personliga problem är utan motstycke i vår
konsthistoria och kanske i Europas — jag
vill inte i resonemanget dra in så
svårbedömbara faktorer som de gamla kinesiska
kejsare som enligt skrifterna tillhörde de
förnämsta målarna i Mittens rike.
Landskapet har varit konstnärens stora
kärlek från det första till det sista — och
helst det monumentala landskapet, den
stora syntesen. Men i tolkningen ha
uttryckssätten och känsloläget skiftat, från
de tidiga årens fördrömda, romantiska
skymningar till de sista tidernas ljusa
strama utsikter över romerska och
skånska landskap med majestätisk och
fast struktur. Arkitekturen har också i
allt högre grad börjat intressera honom.
Ett arbete, utomordentligt representativt
för denna sena utvecklingsfas, är den
i får fullbordade Stockholmsbild som
utförts i tempera på vägg i Stockholms
Högskolas nya kårhus. Den är den
värdiga slutstenen i en logisk och klar
utveckling i de tidigare
monumentalmålningarna, från Sommar 1904 i Norra
Latinläroverket, Solen strålar över staden 1910
i Östermalm, altartavlan i Kiruna 1912,
och Stadshusfreskerna. Konstnären har valt
ett motiv, som kan sägas vara en
hjärtpunkt i det svenska kulturlandskapet,
utsikten från Skeppsbron med Gustaf III:s
staty, Nationalmuseum, Strandvägen och
förrådshusen på Skeppsholmen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
