Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Otto Rydbecks museer. Av Johnny Roosval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johnny R o o s v a I
Hon har lokaliserat honom och visat att hans
utgångspunkt är Chartres’ ena
tvärskeppsportal, som tillkom omkr. 1210 —1230.
Bland andra medeltidsskulpturer är att
märka en gotländsk madonna av den s. k.
Hörsne-mästarens grupp, 1200-talets mitt.
Gotland är f. ö. talrikt företrätt. På en
hedersplats ses en unggotisk madonna: halva
kroppen saknas, men ansiktet är helt och
äger en ljuv barnslig oskuld. Kanske är
hon skapad av Hamra-mästaren, den
fransklärde Öja-mästarens lärjunge, i slutet av
1200-talet, kanske är hon rent fransk.
Från Engelbrekts tid (1420—40-talen)
finns en pietà av vibrerande känslighet
(bild sid. 67). Liksom hos Greco är
draperiet bärare av uttrycket lika väl som
ansiktena. Den dödes huvud har ett drag
av spansk adel. Mästaren är emellertid en
lybeckare, närastående till den som
format den berömde lidande Kristus i
Vadstena, men troligen icke samme man.
Från ultragotiken (b. av 1500-talet)
finnes en altarrelief med påven Gregorius
mässa, av den saftigt realistiske
»Sippen-meister» (»mästaren till den heliga släkten»),
känd från museet i Lübeck och från flera
altarskåpsreliefer i Blekinge, som man
70
Portal från T r y d e kyrka av Magister Majest atis, 11 o o-t al e t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
