Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - De stora utgrävningarna i Aten. Amerikanarnas utgrävningar. Av Natan Valmin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Natan V almin
och kejsar Hadrianus, samt en staty av
Zeus Befriaren (Eleutherios). Bakom de
senare omtalar han en hall med målningar
föreställande bl. a. de tolv olympiska
gudarna. »I närheten» nämner han Apollon
Patroos tempel och staty. Därefter omtalar
han gudamoderns helgedom (Metroon) med
en staty av Feidias, det s. k. bouleuterion,
där de femhundrades råd samlades, och
intill detta Tholos, den rundbyggnad, där
de dagligen fungerande femtio prytanerna
(en tiondedel av rådet) höllo till. »Längre
upp» omtalar han vidare de atenska
stammarnas hero-statyer. Hans uttryck har
tolkats olika. Det troligaste är, att han menat
längre ut på torget eller kanske längre åt
norr. Han ägnar ett stort avsnitt åt en
historik över dessa stamheroer, av vilken
man kan läsa ut, att deras antal ökats
från tio till tretton. Från dem går han
vidare, förmodligen längre ut på torget, och
omtalar åtskilliga statyer av gudar och
berömda män, allt så som man alltid
föreställt sig vara fallet på en offentlig plats i
en antik stad. Han kommer förbi en
helgedom åt Ares likaledes rik på statyer. Den
berömda gruppen av tyrannmördarna,
Harmodios och Aristogeiton, underlåter han ej
att nämna och ej heller dess historia, hur
den äldre gruppen bortfördes av Xerxes,
ersattes av en yngre men återskaffades
senare åt atenarna. Utan någon förmedlande
övergång omtalas därpå en teater, som
kallades Odeion.
Så långt Pausanias. Hans fortsatta
Atenbeskrivning kunna vi lämna tills vidare.
Eftersom han börjar med att ånge den
första byggnaden såsom belägen på höger
hand, d. v. s. i västra delen av torget, har
man rätt att antaga, att han först följt
denna sida och sedan skridit över torget
österut. Hur hava de amerikanska
grävningarna, så som de föreligga hittills,
utfallit i förhållande till denna gamla
skildring?
I nordligaste, närmare bestämt nord-
västligaste delen av grävningsområdet, tätt
intill den elektriska järnvägslinjen, har man
fått fram södra hälften av en
stoa-lik-nande byggnad, en hall med en
framskjutande flygel. Strax intill och söder därom
ligger den tempelliknande byggnad, som
tyskarna tydde som den kungliga hallen.
De grekiska arkeologer, som funno
Apollo-statyen, hava rotat i sitt minne och vilja
nu erinra sig, att den verkligen hittades
inne i templet. I varje fall hava de
amerikanska arkeologerna där inne funnit
marmorsplitter, som passa in på statyen. Det
torde därför vara tämligen säkert, att
statyen hört till templet. Vi kunna således
lugnt gå ut ifrån att Apollon Patroos
tempel redan är funnet. I den redan omtalade
urgamla vattenledningen hittades torson
av en väldig staty föreställande kejsar
Hadrianus, ungefär mitt framför
mellanrummet mellan templet och hallbyggnaden
norr därom. Således är man utan något som
helst tvivel även Zeus-hallen på spåret.
Frågan är blott, huruvida man har lov att ur
Pausanias beskrivning utläsa en eller två
sådana hallar. Man kan vara mera böjd
för att vilja tyda den så att arkontens
ämbetsrum och ett kultrum åt guden funnos
i en och samma byggnad. Denna kan mycket
väl hava . benämnts ömsom med namnet
den kungliga och ömsom Zeus-hallen. Det
var vanligt, att de atenska hallarna hade
tvenne namn. De amerikanska arkeologerna
äro mera böjda för att antaga, att den
hall, de funnit ungefär hälften av, är den
som kallades Zeus-stoan, och att den
kungliga hallen döljer sig under eller norr om
järnvägslinjen.
De övriga av Pausanias omtalade
lokaliteterna börja komma i dagen på ett helt
enkelt lysande och glädjande sätt. Söder
om Apollon-templet ligger en
dubbelbyggnad med flera rum. Den del därav, som
ligger närmast ut mot den öppna
torgplatsen, kallade man vid dess första upptäckt
Zeus-stoan. Sedermera har man funnit till-
342
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
