Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - De stora utgrävningarna i Aten. Amerikanarnas utgrävningar. Av Natan Valmin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Natan V al mi n
sanias ej bedragit oss på den punkten heller.
Hans uppgift om läget är synnerligen
obestämd. Men ungefär mitt på den nu
fram-rensade delen av torget, framför de
byggnader som kantat dess västra sida, ligger
en egendomlig långsträckt konstruktion,
som en gång i tiden varit ett rektangulärt,
av marmorstaket inhägnat postament. Det
kan utmärkt hava ägnat sig till uppställning
av de statyer i form av hermer, som det
här anses vara fråga om. Deras antal var
från början tio. Senare tillfogades trenne
nya. Ett närmare studium av podiet visar,
att man ökat detsamma med några block
i dess södra del. Blocken hava först
använts på annat håll. Ett av dem bär på
ena sidan en inskrift. Det hela passar
således slående som en illustration av de
atenska stammarnas ökning i antal och
därmed också deras heroers. Kanske kan
man ur anläggningens form och avsikten
att med staketet skydda hermerna mot
obehörig och närgående beröring läsa ut en
följd av det helt visst ej alltid respektfulla
intresse, som nattrumlare i Aten kunna
antagas hava hyst för sådana statyer. Man
erinrar sig i synnerhet den gamla
berättelsen om hur den alltför uppsluppne Alcibia-
des firades av sina vänner vid avresan till
krigsskådeplatsen och hur det just var dessa
eller dylika hermer som hans översvallande
festglädje kom att gå ut över. Atenarna
upptogo som bekant skämtet så illa, att han
hemkallades för att ställas till ansvar inför
den atenska domstolen för skändning av
heliga ting.
Om på detta sätt flera viktiga punkter
kunnat fastställas genom fynd och fyndiga
kombinationer av de till synes så
intetsägande resterna i den västra och södra
delen av torget, så har en ödets högst
överraskande nyck tillåtit en bestämning av
en annan synnerligen viktig lokalitet i en
annan del. Just i nordligaste delen av det
tillgängliga området, så tätt intill
järnvägsbanken, att man baxnar över denna farliga
närhet intill förstörelsen, hittades en
marmorbas med följande inskrift: »Leagros,
Glaukons son, uppställde (statyn) åt de tolv
gudarna». Mannen, som skänkt gudarna sin
egen eller en annan bild och därmed
arkeologien en ytterst värdefull topografisk
utgångspunkt, är en gammal bekant. Man
känner ej blott till hans karriär. Han
slutade som atensk general och stupade under
ett fälttåg uppe i Thrakien år 464 f. Kr.
344
Agorasänkan före ut gr ävningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
