Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - De stora utgrävningarna i Aten. Grekernas och tyskarnas utgrävningar. Av Natan Valmin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Natan V almin
Det romerska prakttorget på
den åt grekerna upplåtna
delen av Agoragrävningen.
långsamt framåt, mest beroende på
penningbrist. Några vackra skulpturfynd hava dock
framkommit. Fynden från denna del av
Aten skola med tiden placeras i den
nyupptäckta bysantinska kyrkan, som så får en
ny uppgift såsom museum.
Uppe på Akropolis’ heliga tempelborg
råder också ivrig aktivitet. Sedan den norra
kolonnraden i det genom det olycksaliga
bombardemanget 1687 förstörda
Parthenon-templet 1929 bhvit återupprest, har man
nu börjat gripa sig an även med den södra
sidans kolonner. Utanför propyléernas
portgång stod det lilla härliga templet åt
segergudinnan Nike som en av Atens mest
populära antika byggnader. Det hade för
omkring hundra år sedan plockats
samman och rekonstruerats av sina antika
fragment. Tyvärr hade man på den tiden
ej samma anspråk på exakthet som nu.
Många antika bitar hade råkat komma på
fel ställe. Av de nya styckena voro många
omtvistade till sin form. Man hade länge
diskuterat möjligheten att stapla om det
och rätta till felen. I sommar blev det
en alldeles särskild fart på dessa planer.
Det visade sig nämligen, att grunden under
templet, den gamla bastionen, höll på att
spricka. I ali hast plockades templet ned,
och f. n. mötes den besökande turisten vid
uppgången till Akropolis av en ganska
egendomlig och tom anblick.
Mindre undersökningar och
eftergräv-grävningar på Akropolisklippans
sydsluttning äro av alltför speciellt intresse för att
skildras i detta sammanhang. Glömmas bör
ej ett företag av visserligen ävenledes speciell
art men av stort format, som företagits av
amerikaner och greker i gemenskap. På
den breda kullen mittför och väster om
Akropolis, den s. k. Pnyx, där en väldig
stödjemur av gigantiska block hållit
jordmassorna samman, har man sedan länge
identifierat platsen för den atenska
folkförsamlingens sammankomster. En
mönstergill undersökning har givit vid handen,
att det atenska folket samlats där sedan
urgammal tid för att diskutera och besluta
om stadens väl och ve. Anläggningen har
ett par gånger ändrat form. Folkmassan har
först suttit eller stått vänd mot norr och
staden vid kullens fot men senare av någon
anledning fått göra helt om för att lyssna
till talarna, som uppträdde på den massiva,
i klippan uthuggna altarliknande tribunen
i södra delen av den halvcirkelformiga
platsen. Man förmodar, att den monumentala
anläggning, av vilken den kraftiga
stödje-muren är en rest, utförts som
nödhjälpsarbete i samband med det s. k.
peloponnesiska kriget i slutet av 400-talet f. Kr.
De högst upp sittande eller de mest
högresta hava haft förmånen att fördriva
tiden med att betrakta det väldiga solur,
som astronomen Meton på 430-talet f. Kr.
satt upp på kullens krön. Man antager, att
man funnit basen till detsamma. Meton lät
regelbundet utgiva ett slags kalender, som
blev populär och kopierades i andra städer.
428
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
