Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - De stora utgrävningarna i Aten. Grekernas och tyskarnas utgrävningar. Av Natan Valmin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De stora utgrävningarna i Aten
gatan. Den har inskriften placerad på
tvenne sidor och så, att den, för att kunna
bekvämt läsas, synes giva vid handen; att
trafiken i det antika Aten varit högerriktad.
Gatans längd uppgives av Livius till en
romersk mil. På exakt detta avstånd från
Dipylonporten, i modernt mått i 500 m
därifrån, har den grekiske mecenaten och
privatlärde Aristophron igångsatt
efterforskningar efter Platons akademi. Där
mynnade nämligen gatan. Den antika platsens
ofta omtalade naturskönhet och svalkande
lummighet stämmer dåligt med traktens
nuvarande utseende. Det är ett av de
minst tilltalande partierna av den
moderna storstaden. Bottenlös lervälling gör
de usla gatorna svårframkomliga om
vintern. Outhärdligt damm inhöljer allt om
sommaren. Befolkningen är ej heller av det
behagligaste slaget. De flesta äro flyktingar
och fattiga arbetare. Kanske har
Aristophron ej mot dem visat sig lika flott som de
amerikanska kollegerna vid
exproprierings-avtalen. Hans företag stöta ideligen på
motstånd och trakasserier från invånarnas sida.
Den sista kampanjen måste avbrytas på
grund av tvistigheter med jordägarna, som
givetvis passa på tillfället att roffa till
sig mesta möjliga. Grävningen har
pågått några år och givit ganska gott utbyte.
Hela Akademiområdet har varit inhägnat
med en kraftig mur. I dess östra sida har
den från Dipylonporten kommande gatan
inmynnat. Innanför densamma har fram-
grävts ett stort bad med idrottsplats från
romersk tid. Från början var det hela en
idrottsplats. I de svala hallarna till sådana
brukade just filosoferna hålla till.
Men Platon? — Av akademien själv
anser sig utgrävaren hava funnit tillräckliga
rester för att därmed kunna identifiera
den. De sista kampanjernas resultat är ännu
otillgängligt. Vissa mindre fynd äro
intressanta. Så en bit av en tunn inskriftsplatta,
där bl. a. en del från Platons skrifter
välbekanta namn (t. ex. Kriton) läsas.
Panagiotis Aristophron är en entusiastisk
man och en hundraprocentig grek. Vid
hans sida står hans trogna maka, även hon
uppfylld av sin makes iver. Parets planer
stanna ej vid upptäckten av Platons
akademi. Deras iver är inspirerad av något
av en vision, en upplevelse, som Aristophron
nyligen förrått i en liten men överdådigt
utstyrd skrift på grekiska och engelska.
Han känner inom sig en sokratisk kallelse
att återuppväcka den platonska
akademien i modern form, att skapa ett
internationellt forum för hela världens förenade
arbete på mänsklighetens förbättring. Hans
avsikt är att närmast förlägga den till
Delfi, där ett väldigt husbygge satts i gång
i en fruktansvärd klassisk-funktionalistisk
cementstil. Man har vid anblicken därav
anledning hoppas, att den gode
Aristophron snart måtte få en ny vision, helst en
som erinrade honom om den av de gamla
grekerna alltid fördömda självförhävelsen.
431
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
