Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tolfte häftet
- Carl d’Unker. Av Eskil Cronlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eskil C r o ni u n d
den människokännedom, varom
Nordenberg talar, som framför allt skulle göra
d’Unker intressant icke blott som människa
utan även som konstnär. Som träffsäker
samtidsskildrare står d’Unker ouppnådd i
kretsen av de svenska düsseldorfmålarna,
och det är främst i denna egenskap som
hans betydelse som konstnär är att söka.
*
Carl Henrik Lutzow d’Unker var
stockholmsbarn. Han föddes den 9 februari
1828 i Sankta Klara församling, troligen
i det av fadern vid denna tidpunkt ägda
och bebodda huset Klarabergsgatan 46.
Den blivande konstnärens föräldrar voro
dåvarande löjtnanten vid norska
kavalleribrigaden, ordonnansofficeren hos Carl XIV
Johan, sedermera ryttmästaren och
kammarherren Carl Henning Lützow d’Unker
och hans maka Anna Christina, född
Brunstedt, dotter till tobaksfabrikören
Peter Brunstedt i Pataholm. Var Carl
d’Unker med ali sannolikhet på
mödernet rent svensk, flöt emellertid flera
nationers blod i hans fädernesläkts ådror,
ett förhållande som kanske i viss mån
förklarar det kosmopolitiska draget i hans
konstnärskap.
Den norske löjtnanten intog i Stockholm
en aktad ställning, förde stort hus och hade
livligt umgänge i stadens ledande kretsar
av officerare och ämbetsmän.
*
Såväl i Hillska skolan vid Barnängen,
vilken d’Unker tillhörde åren 1837—40,
som i Stockholms lyceum, till vilket han
sistnämnda år överflyttade, brukade
eleverna roa sig med anordnandet av
teaterföreställningar. Möjligen ha dessa varit
ägnade att grundlägga det intresse för
verklig teater, som redan tidigt vaknade hos
d’Unker. De äldsta teckningar, som finnas
bevarade av hans hand, ett fragmentariskt
häfte akvarellerade tuschteckningar, bära
nämligen titeln »Skizzer ur Theater-verlden
af Carl d’Unker Anno 1843 fevrie(r)».
Den femtonårige artisten framstår här som
en flitig teaterbesökare. På Kungl. Teatern
har han hört tenoren Julius Günther som
Robert av Normandie, och han
tecknar med säker blick för modellens eleganta
hållning den sköna Emilie Högqvist som
Elisabeth von Zündorf i komedien »Doktor
Wespe», där hon framställer en
emanci-perad ung dam, som röker cigarr och går
klädd i herrkläder. I samma häfte har
han bl. a. gjort en karikatyr av »Riddar
Donckischot af Mancha», när han »står
och såfver» med hakan vilande mot den
ofantliga värjan.
Teckningarna äro, som man kan vänta
av en femtonårings arbeten, mycker
dilet-tantiska. Likväl anas redan nu den blivande
konstnären icke minst genom den
träffsäkerhet, med vilken de olika fysionomierna
äro uppfattade. Men av större intresse än
teckningarna själva är den motivkrets,
ur vilken de äro hämtade. Det är lockande
att i den unge d’Unkers intresse för det
romantiska teaterlivet se ett uttryck för
samma anda, som skulle göra den mogne
konstnären till tolkare av vagabonders,
taskspelares och cirkusartisters brokiga
värld.
Även om det skulle dröja, innan d’Unker
helt kom underfund med sin kallelse, har
han troligen icke saknat yttre impulser
till att välja konstnärsbanan, och
konstnärliga anlag kunna spåras inom såväl
fäderne- som mödernesläkten. Bland den
skara människor, som hörde till familjen
d’Unkers bekantskapskrets, voro Boklund,
Höckert, Johan Jolin och Johan Gustaf
Wahlbom. Huruvida någon av dessa, vilka
samtliga voro äldre än d’Unker, handlett
honom eller på annat sätt verkat
inspirerande för hans konstnärliga utveckling,
är dock icke känt. d’Unker var emellertid
tills vidare bestämd för den militära banan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 14:05:54 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1936/0710.html
