Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Louis Jean Desprez. Av Nils G. Wollin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nils G. W o II in
I n teriör av Peter s kyrkan i Rom med Gustav III synlig under
Bernini s baldakin i jör gr und en. Akvarell, förhöjd med täckfärg.
Arkitekten Folke Zettervall, Stockholm.
begära tjänstledighet för att söka inträde
i Franska Konstakademien i Paris. Men
därtill gavs ej något tillfälle. Den
exempellösa framgången med uppförandet av
Gustav Vasa eggade kungen till nya
beställningar, och några månader efter premiären
skrev Desprez villigt under ett kontrakt,
vilket sträckte sig ända fram till juli 1798.
Det var ett i högsta grad betydelsefullt
steg, som definitivt utestängde konstnären
från karriär i Frankrike. Men Desprez
hade vunnit kungens odelade förtroende
och såg med ljus optimism mot framtiden
i Sverige.
Man får den bästa föreställningen om hans
intensiva arbetsförmåga och det sjudande
livet i operans dekorationsverkstad av
uppgiften att under slutet av år 1786 och
det närmast följande året utfördes
dekorationer till fyra premiärer och förbereddes
en femte. Icke minst intressanta bland
dessa är uppsättningen för Gustav III:s
enaktare Frigga. Där har Desprez infört
nordiska motiv, såsom runstenar och renar,
vilka stå som bisarra kontraster till det
närmast i klassisk stil utformade templet
i Gamla Uppsala. I stället för denna
klassicism hade man närmast väntat sig gotisk
stil såsom i de nationellt orienterade
Drottning Kristina och Gustav Vasa. Möjligen
är det den historieromantik, som i Gamla
Uppsala såg den hyperboreiske Apollos
tempel, som inspirerat till denna om också
fritt utnyttjade romerskt-grekiska
utformning.
De klassiska ämnena fordrade en
genomgående klassisk gestaltning. Med framgång
lyckades Desprez även här, såväl när det
gällde festlig glans och högstämdhet som
tragisk storhet eller patos. Den kanske
märkligaste prestationen utgöres av en
akt i Guillards opera Elektra, som hade
sin svenska premiär på Drottningholm
1787 och något senare i Stockholm. Den
av arkitektonisk klarhet och sugande
perspektiv präglade scenbilden står, även med
76
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
