Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Fyra nyutgrävda »herrskapshus» i Herculaneum. Av Ivar Hjertén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fyra ny ut grävda »herrskapshus» i H er culaneum
Fyra privathus i Herculaneum.
historisk utveckling och omläggning av
byggnadstypen ägde rum. Det var en
övergång från den gamla traditionella
»italisk-samnitiska» hustypen med »vestibulum»,
»atrium», »tablinum» och ingenting vidare
samt, då omständigheterna ovillkorligen
krävde utvidgning, en utvidgning på höjden
med »cenaculum» i övervåning och
däromkring placerade kamrar, till friare och
rationellare hustyper.
Herculaneum var en småstad. Det hade
på sin höjd 4 eller 5 000 invånare. Det var
en liten idyll, i mångt och mycket olik
det närbelägna, av samfärdsel och
köpenskap genljudande Pompeji. På en gång
enklare och förnämare. Bebott, vad yrkesmän
beträffar, det veta vi nu, av anspråkslösa
småhantverkare och fiskare. Men snart
sagt vägg om vägg med dessa av rikemän,
förnäma andar, som älskade lugnet,
tystnaden, idyllen och — havets skönhet. De
fyra hus, eller som vi på svenska rätt så
oegentligt uttrycka oss »villor», vilka jag
nu kommer att beskriva, ha givetvis alla
bebotts av sådana ägare, om vilkas
personer vi dock absolut ingenting veta. De
två till vänster å bifogade plan, kallade
»Casa dell’ atrio a mosaico» och »Casa
dei cervi», utforskades under åren 1931—■
32. Utgrävningen och ordnandet av de
två till höger, kallade »Casa della gemma»
och »Casa del rilievo», ha just nyligen
avslutats och vänta ännu sin definitiva
vetenskapliga behandling. De illustreras med
foton, tagna av Neapelmuseets
fotografiska kabinett, ännu otillgängliga i handeln
men genom älskvärt tillmötesgående av
utgrävningsledaren prof. Maiuri ställda
till förfogande för denna uppsats.
Under vandringar i Pompeji har det ofta
frapperat mig, att man varit angelägen att
komponera in Vesuviuskratern
—-naturligtvis inte den nuvarande utan den antika,
»Monte Somma» — som ett dekorativt
131
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
