Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Filmens löften. Av Artur Lundkvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Filmens löften
möjligheter de behöver och som de tills
vidare tvingas ge avkall på.
Rätt fattat måste det konstnärliga kravet
födas ur det vitala. De konstnärliga
egenskaperna måste bidra att förstärka och
fördjupa det omedelbara livet hos filmen,
inte (som alltför ofta hittills) tynga ner den,
driva ut den i tomma abstraktioner eller
tvinga in den under andra konstarters
främmande och artificiella inflytande.
Reminiscenserna från roman och teater kan
endast hämma filmens vitala liv och hindra
den från att utnyttja sina egna
utomordentliga möjligheter. En lyckad film är ett
resultat av så många samverkande faktorer:
bild, rytm, dramatiskt förlopp,
skådespelarkonst, tal och ljudeffekter. Den ena faktorn
kan inte dominera på de andras bekostnad
utan att resultatet försvagas, blir blekt,
abstrakt eller ofilmatiskt. Det räcker inte
bara med realism och verklighetstrohet i
och för sig; det fordras alltid en konstnärlig
förstärkning, en viss stilisering, som bara
inte får bli för märkbar. Det är en art av
konflikt, kontrastverkan, som ger
konstnärligt liv åt bilden, gör den uttrycksfullare
än verkligheten själv. Bild och rytm är
filmens primära verkningsmedel och därav
måste i första hand det berättande eller
dramatiska förloppet konstitueras; men
dessvärre försummas i stor utsträckning
deras fulla, effektiva utnyttjande till
förmån för dialoger, agerade scener och banalt
kamerareportage, som endast tjänar till
utfyllnad, inte är bärare av någon mening i
sammanhanget. I det avseendet har
ljudfilmen betytt ett steg tillbaka, som ännu
inte riktigt har inhämtats.
Utan att förringa skådespelarnas
prestationer kan man hävda att deras betydelse
inom filmen i viss mån är skenbar. Det är
deras namn som strålar över biograferna
och lockar publikens stora massa, men i
grunden är det mindre deras konst som
lockar än de illusioner de företräder, de
livsformer och livsideal de förkroppsligar.
De är hjältar och hjältinnor för publiken,
starka, vackra, framgångsrika; man
identifierar sig med dem, lever med i deras öden,
hämtar stimulans ur den skenbara
intensiteten i deras känslor och upplevelser.
Skådespelarna blir i den stora publikens
medvetande ensamma bärare av filmens hela
livsutstrålning, känsloinnehåll och skönhet.
I själva verket är de ju i stor utsträckning
blott ett underordnat medium för vad
filmen ska uttrycka.
Skådespelarnas yttre betydelse hänger
samman med filmens mytskapande och
idealbildande egenskaper. Filmen bidrar på
sitt sätt till den samtida livsgestaltningen,
och skådespelarna förkroppsligar de
populära myter (om framgång och fullkomlig
kärlekslycka, om handlingskraftens
förtjänster och försakelsens idealitet) som
filmen skänker massorna. I de mera
genomsnittliga filmerna rör det sig ju för
lättfattlighetens och allmängiltighetens skull
alltjämt om mycket onyanserade ideal, som
passar in i de sociala konventionerna, och
myterna är antingen grovt materialistiska
eller overkligt himmelsblå. Sådana de nu
är på gott och ont, är de dock vår tids
vitt utbredda, ack, så fattiga och flyktiga
myter, som åt många skänker ett slags
sammanhang, en förnimmelse av
gemenskap med mänskligheten, med dess
strävanden och förhoppningar. I nutidens
säregna art av ensamhet har filmen en viktig
uppgift som känslo- och kontaktförmedlare.
Med säkerhet gäller det om ett mycket
stort antal människor att inte endast deras
världsbild utan även deras livssyn i
väsentlig grad bestäms av filmen.
Genom kortfattade karakteriseringar av
ett antal på olika sätt representativa filmer
från de senaste säsongerna tror jag mig
bäst kunna belysa tendenserna inom filmen
för närvarande. Genomsnittsnivån har utan
tvivel varit osedvanligt hög; tekniken och
den rena yrkesskickligheten, som inom
201
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
