- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtiosjätte årgången. 1937 /
272

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Svensk skönlitteratur i Finland. Av Erik Ekelund - Dröm om barndomen. Av Olof Lagercrantz

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Erik Ekelund

Håkan Mörnes bok bär vittnesbörd om hur
högt författaren står som reseskildrare. Han
ger läsaren en levande föreställning om den
abessinska tragedin, vars femte akt han
likväl inte övervar. Innan fälttåget avslutats,
lämnade han sin plats vid den finländska
rödakorsambulansen. Som den börne
journalist Mörne är sökte han sig då upp till ett
annat oroligt hörn av världen: till Palestina,

där konflikten mellan araber och judar
mynnat ut i blodigt inbördeskrig. Elsa von Born
håller sig, om man så får säga, till etappen,
hon ger en del ögonblicksbilder från Italien
under senaste decennium. Litterärt sett står
hennes bok inte på samma nivå som Mörnes.
En föreställning om dess art ger man, om man
kallar den »damaktig».

DRÖM OM BARNDOMEN

Av OLOF LAGERCRANTZ

Se forellen står och gapar,
rör sin fena som i dröm
och den gistna ekan skrapar
i min barndoms klara ström.

Mot en jord som inte sårar —
— Men vem släckte ut mitt ljus.
Jag for upp och hörde tårar
susa kring mitt vinterhus.

Höken täcker hela skogen.
Luften surrar grå av mygg.
Långt, långt borta framför plogen
trampar Prim med Bläsa trygg.

Ja, det regnar, snart skall våren
blåsa mossen grön och torr,
men det tycks som jag med åren
kommit alltför långt mot norr.

Se forellen hur han blickar
hur den gröna vågen plöjs.
Ekan kränger till och vickar,
hala näckrosstjälkar böjs.

Vart jag mig i världen vänder
ser jag dimma blott och sot.
Gode Gud i dina händer
tag min döda själ emot.

Solen kryper som en spindel
fram på tusen gula ben
och i grön oändlig svindel
faller jag från gren till gren.

Mina ögon äro tomma
och mitt liv en elak dröm.
Låt mig växa som en blomma,
som en ängsull vid min ström.

272

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 8 14:59:34 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1937/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free