Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Gripsholm. Till 400-årsminnet av Vasaborgens grundläggning. Av Sixten Strömbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gripsholm
gammalt slott även i våra dagar kan utöva
på en stor bygds befolkning.
Av alla historiska tilldragelser på
Gripsholm har intet i eftervärldens fantasi den
fascinerande nimbus som de tragiska
händelser ur Vasa-sönernas historia vilka varit
förlagda hit. Johans fyra fängelseår och
Eriks betydligt kortare fångenskap här ha
åt Gripsholm givit den aning av
skräckromantik utan vilken månget gammalt
historiskt slott i naturskön omgivning blott
skulle verka fadd idyll. Enligt samtida
dokument voro de yttre formerna för deras
fångenskap ej särskilt hårda; den
mänskliga innebörden därav blir knappast mindre
tragisk för det.
Samma år som den fångne kung Erik
lämnade Gripsholm, tillträdde hertig Karl
slottet jämte sitt övriga hertigdöme.
Liksom i så många andra avseenden kom han
också här att fullborda sin faders verk.
Hans byggnadsarbeten äro att hänföra
till två perioder, vilka stå i direkt beroende
av hans båda äktenskaps ingående.
Under dessa perioder fullbordades den västra
längan i Vasaborgen, utvidgades och
moderniserades kungsvåningen i faderns del
av slottet, tornen påbyggdes och yttre
borggården ordnades på ett mera tidsenligt
vis. Dessa åtgärder, var för sig av starkt
ingripande art, bidrogo tillsammans till
att omgestalta Gustav Vasas långt mera
medeltidsaktiga borg till det Gripsholm,
som i väsentliga drag bevarats till våra
dagar.
Hertig Karls förändringar och
tillbyggnader gingo helt i renässansens anda, en
provinsiell renässans kan man säga, men
till de allmänna tendenserna samma andas
barn som den arkitektur, vilken den
konstlärde Johan III odlade i sina kungliga
byggen. Ytterfasader med regelbunden
anordning, stora fönsteröppningar, höga
våningar bakom, rumsformer av stora
proportioner, dekorativa inredningsdetaljer i
enlighet med kontinentala stilfordringar.
W illern Boy: Gustav Vasa.
Den yttre, medeltida gården ordnades så
gott sig göra lät kring en mittaxel som från
det nyupptagna portvalvet förde rakt upp
mot det inre slottets entré. Gårdsfyrkanten
kringgärdades med ett »värn», en grov
mur med jordvall bakom. Och i förborgens
nordvästra hörn lades en för
renässansfästningar typisk byggnadsform, en liten
bastion, tillkommen, som en nutida
forskare, Erik Lundberg, påpekat, för att
överta det flankförsvar, som tidigare ålåg
den stora kanonrundeln Griptornets nedre
batterivåning. Denna hade delvis blivit
319
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
