Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Olofskolan. Av Gustaf Mattsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaf Mattsson
ÄLGEN.
Han har stora horn.
Dorn är så höga som torn.
Han trivs, där det är kallt,
där snön är vit som salt.
Han har jättelika ben.
Dom är nästan lika stora som en en.
Han är mycket trygg,
han är snäll och inte stygg.
Han trivs, där norrskenet sprakar,
där snön knakar.
Det är hans paradis.
Ja, älgfar är nog vis.
Men snart skall han få en unge,
som ska bli Lapplands kunge.
Ehuru drygt ett år yngre än Björn står den
skälmska, åttaåriga lilla Teje på ett betydligt
högre plan i nedanstående två »dikter», av
vilka den första är inspirerad av en saga.
ATI, HAVSGUDEN
Ati i det djupa havet,
Ati med det långa skägget,
många fiskar äger du.
Mycket äger du
som ej nåt människoöga ser.
Kanske bor du i ett silverslott,
med stora krabbor framför porten,
och guldfiskar att tjäna opp
och bära mat på silverfat.
Kanske är du fattig du
med det silvergråa skägget.
Bor du i en koja
av vissnad sjötång. . .
Men nu är han arg den gamla Ati,
nu spelar han vilt på sin fiol.
Se så vågorna yr och dansar.
Det blir en riktig storm minsann.
KVÄLLEN.
Dagen slutar, det blir tyst i husen.
Alla sova som grisar små.
Några vandringsmän på vägen gå,
ensamma och trötta och hungriga.
I skogen fåglarna sluta sjunga,
och djuren ha lagt sig till ro.
Björnen han sover så lugnt i sitt ide
trasten han ligger så lugnt i sitt bo.
Hackspetten slutat att hacka på stammar.
Ekorren ligger i runt litet bo.
Ekorrens fiende mården den stygga
också nyss har lagt sig till ro.
Vargen han ylar långt bort i fjärran.
Räven han morrar svagt till svar.
Kyrkklockan klingar i kyrketorn.
Ugglan den flyger så tyst över marken.
Möss och råttor fly därifrån.
Jag har här uppehållit mig jämförelsevis
utförligt vid den språkliga uttrycksförmågan.
Den kan lämna talrika exempel på en
individuell utformning redan under de första
skolåren. Utrymmet tillåter mig ej att med
utdrag ur 3:e och 4:e förberedandes
arbetsböcker och dramatiseringar belysa hur en
liknande individualisering kunnat genomföras
även inom sådana ämnen som geografi och
biologi, där liksom i historien modersmålet
tillgripes som ett oundgängligt verktyg.
Vi vända oss nu till de högre skolstadierna.
Ett för individualiseringen i viss mån
försvårande moment är här det redan från och
med det femte skolåret inträdande
ämnes-lärarsystemet. Det är givetvis lättare för en
lärare att i en viss klass behärska det
individualiserande greppet, om han där undervisar
20—25 veckotimmar, än om endast tiondelen
av denna tid står honom till buds. Men med
en väl planlagd undervisning, som i rätt stor
utsträckning bygger på klara och stimulerande
arbetsuppgifter och arbetsanvisningar, samt
med ett schema grundat på
koncentrationsläsning, kunna dessa svårigheter övervinnas.
En överskådligt uppställd arbetsanvisning
erbjuder många fördelar framför en i lärobok
given läxa av det traditionella slaget. Den
binder samman ett visst kunskapsstoff till ett
organiskt helt. Resultatet blir större
sammanhang och fasthet i kunskaperna samt djupare
förståelse och aktivare assimilering. Lärjungen
ser klarare målet som är utstakat eller
problemet som skall lösas. Och då ofta längre tid
är anslagen för uppgiftens genomarbetande
än vad är fallet med de traditionella läxorna,
möjliggöres ökad arbetsro och individuell
arbetstakt. Dessutom kan tid frigöras för
tyst arbete på uppgiften i skolan, varigenom
läraren effektivare kan bistå de lärjungar,
som behöva hjälp. Vanan att använda böcker
av olika slag som kunskapskällor uppövas
också långt mer, än om man för hela läsåret
är hänvisad till en enda lärobok. Vanligen
ingå också i arbetsuppgifterna förslag till
frivilliga extra studier, varigenom
individuella intressen stimuleras. Självfallet växla
formerna för våra arbetsanvisningar i hög
grad alltefter lärare och ämne. Ur högen väljer
jag här först en arbetsanvisning i geografi
för klass 2 (sjätte skolåret), där lärjungarna
i detta ämne började läsåret med ett studium
av Polen.
ARBETSANVISNING FÖR KLASS 2.
Polen.
I. Kartan. Hur stort tycker du Polen är jämfört
med andra länder i Europa? Tagreda på gränser.
Var har Polen s. k. naturliga gränser? Se efter
var det är högland och lågland. Vad heter den
stora bergskedjan i söder? Dess högsta topp?
458
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
