Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Theodor Wiegand. 30/10 1864—19/12 1936. Av Ernst Nachmanson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ernst Nach manson
kulturens stora centra. Det var den
grekiska, d. v. s. den europeiska vetenskapens
egentliga födelsestad. Men redan i sjätte
århundradet f. Kr. trivdes vetenskapen
vid sidan av handel och sjöfart.
Ett väldigt arkiv i sten har här bragts
i dagen, det största, som påträffats i grekisk
jord. Det lämnar lärorika inblickar i de
miletiska köpmännens fjärrskådande
handelspolitik, genom vilken de liksom den tyska
medeltidens hanseater sökte vinna furstar
och städer. Vi beundra den klokhet och
försiktighet, varmed de drogo in när- och fj
ärrbelägna städer inom sin intressesfär och
därmed vidgade sitt område och sin makt.
Milets prakttorg, hamnanläggningar,
vattenbyggnader, altaren, torgport, rådhus och
tempel ha återfunnits. Högt uppe på en
bergskam ligger teatern; åren må gå, men
den som en gång suttit på en av dess
25 000 parkettplatser glömmer icke utsikten
därifrån över den gamla hamnen, som nu
ligger två mil från havet, över den kulle
på slätten, som en gång var ön Lade, bort
till det fjärran Samos ute i Arkipelagen.
Strax utanför staden ligger en liten
helgedom, på vilkens vägg det sjätte för kristna
århundradets milesier läste ordningen för
de offer, som bragtes Apollon. Här
samlades dansarnes gille, som på samma gång
hade ledningen av stadsstyrelsen, till det
festtåg, i vilket de vallfärdade utmed den
heliga vägen till Apollotemplet i Didyma.
Redan Herodotos räknade det till sin tids
största tempelbyggnader; under seklernas
lopp har det fått pröva på många
omstöpningar och många vidrigheter, icke minst
under det sista världskriget. Också denna
väldiga helgedom har Wiegand utgrävt;
dess äldsta delar har han återfunnit.1
Den tredje mindreasiatiska staden, med
vilken Wiegand oupplösligt förbundit sitt
1 Vid Vitterhetsakademiens sammanträde den
3 febr. 1925 höll Wiegand föredrag om
»resultaten av de tyska utgrävningarna i Milet och
Didyma».
namn, är Pergamon, de mäktiga
attalider-nas stolta huvudstad.
Vi befinna oss i Nationalmuseum. Jag
kan icke underlåta att med ett kort ord
beröra en bisarr episod i Pergamons senaste
historia.
I juni 1870 erhöll Nationalmuseum ett
brev från dåvarande svenske konsuln i
Smyrna, F. W. Spiegelthal. Han hade
just återkommit från en utflykt till
Pergamon, där han öppnat en tumulus och i
den oskadade gravkammaren funnit några
huvuden och statyetter i terrakotta jämte
lampor, silver- och kopparmynt och i övre
delen av högen en väl bevarad
marmorstaty. Allt detta ville han nu skicka som
gåva till Nationalmuseum. Museichefen,
professor Boklund, tackade i ett kort brev
på med förlov sagt ganska knagglig tyska.
Och föremålen kommo. Men sedan höra vi
intet mera om den angelägenheten.
Måhända fann Spiegelthal, att vederbörande i
Stockholm icke visade nog intresse för
saken — det finns i Utrikesdepartementets
arkiv ett par akter, som tyda härpå. Vårt
land ägde icke då, som det nu äger, aktiva
och energiska klassiska arkeologer.
Den kända historien om Pergamons
återvinnande skall icke här rekapituleras. Det
var som bekant den tyske ingenjören
Carl Humann, som fann de första
altar-relieferna.1 Så ha tyskarna, från år 1878
under Alexander Conzes och sedermera,
från 1900 under Wilhelm Dörpfelds
ledning fullföljt arbetet till världskrigets
utbrott. Efter världskriget, från år 1928,
övertog Wiegand ansvaret.
Den tredje pergameniska
utgrävningsperioden frilade uppe på borgklippan
prinsessornas palats och »drottningens
trädgård», men arbetet utsträcktes också till
nederstaden, där en av källvatten
genomströmmad dal ligger.
Det viktigaste fyndet är en Asklepios-
1 Jfr Theodor Wiegand, Der Entdecker von
Pergamon. Carl Humann. Berlin 1930.
468
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
