Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Chiang Kai-shek och kinesernas frihetskrig. Av J. G. Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C hi an g K a i - s h e k och kinesernas frihetskrig
bindelserna med mig. Denna enda, som
alltid hade tilltro till vad jag gjorde och som
var beredd att göra allt för att andligen
och med penningmedel understödja mig,
var min moder.»
Efter ett års utbildning vid den kinesiska
krigsskolan i Paoting kom Chiang 1907 till
Japan och studerade där först i två år vid
en krigsskola, varifrån han kommenderades
till trettonde artilleriregementet som kadett
för inträde i den japanska krigshögskolan.
Men så bröt revolutionen ut i Kina den
10 oktober 1911, och tillsammans med två
kamrater reste Chiang genast i hemlighet
till Shanghai. Omedelbart innan de
avseglade till Kina, återsände de sina japanska
uniformer och svärd till respektive
rege-mentsförläggningar.
Chiang deltog med utmärkelse i de första
striderna och erövrade personligen
Hang-chow, huvudstaden i hans hemprovins.
Men tack vare den gamle sluge mandarinen
Yuan Shih-kais motaktion blev
revolutionen till en början ett fiasko, och besviken
återvände Chiang till Japan, där han under
ett par år fullkomnade sitt militära vetande
samt utgav en tidskrift i militärvetenskap
och författade en mängd uppsatser rörande
Kinas politiska ställning och militära behov.
En samling av dessa småskrifter har
offentliggjorts under titeln
»Självprövning». I förordet till denna volym citerar
han ett yttrande av filosofen Tseng: »Om
jag under självprövning finner, att jag icke
är rättskaffens, bör jag då icke frukta
även en tiggare i hans trasiga klädnad?
Om jag däremot vinner visshet om min
hederlighet, skall jag då icke gå fram,
om det kräves, även mot tusenden och
tio-tusenden?»
Den självprövning, om vilken han i dessa
uppsatser talar, gäller ej blott honom själv,
den enskilde, utan hela folket med de
nationella svagheter, som framträdde under de
förfallets och inbördeskrigens två årtionden,
vilka följde närmast efter revolutionen.
Chiang Kai-shek 1927.
Bilden av den tjugufemårige Chiang, som
sitter i frivillig landsflykt korrekt
upptecknande sitt stora folks förtjänster såväl
som svagheter och anvisande de vägar och
medel, som skulle leda till nationens
pånyttfödelse, är mycket egendomlig. Det
är ord av mogen vidsyn och visdom, som
man kunnat vänta av en gammal
statsman, när han tar farväl av sin offentliga
karriär. En sådan klarsynt överblick av
landets behov hade ej framkommit,
alltsedan den store vicekonungen Chang
Chi-tung skrev sitt berömda memorandum om
»behovet av kunskap».
När dr Sun Yat-sen, »revolutionens
fader», en i det hela taget rätt medioker,
benhård ideolog, 1917 upprättade en
revolutionär regering i Kanton, valde han
Chiang Kai-shek till sin militäre rådgivare.
Chiang skänkte sin gamle herre en stundom
nästan kritiklös beundran och tillgivenhet.
Snart fann han emellertid tillståndet i
Kanton hopplöst. Intrig och korruption
rådde runt kring den godtrogne Sun, som
233
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
