Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Svanöen, »Söndfjords perle». Billeder fra en gammel gård. Av Signe Svanöe Petander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svanöen. Blyantstegning fra 1860 av M. Storm.
S v a n ö e n, »S ond f j ords perl e»
Billeder fra en gammel gård
Av Signe S v anö e P et an d er
religiöst mötested. Harald Hårfagers sönn
Eirik blev »sendt til Fjordene for å lære
vikingskap» står det i sagaen. Det siges
att han bodde på gården Erikstad
(Eiriks-staöir) på Bru. De gamle dokumenter gir
oss bare sparsomme oplysninger, det blir
nogen få faste punkter i et tåkehav.
I middelalderen er det kirken på öen
som gir ledetråden. 11306 ser man den nevnt
for förste gang. Bru kirke hadde egen
prest dengang, mens Bru gård tillhörte
Bergens bispestol. Men fra reformasjonen
blev öen kongens eiendom. En rekke fogder
avlöser hverandre nu på Bru, som vel også
i dette tidsrum kan betegnes som
Sönd-fjords midtpunkt. Kapitlet »kongens fogder
I ÅR MAN KOMMER fra havet i
vest og setter kurs på Söndfjord i Norge, ser
man en barsk og nöken kyst. Fjell bak
fjell tårner sig op på alle kanter innover,
stripet av sneskavler og isbreer hele året.
Men i fjordgapet inn til Förde ligger en stor
skogrik öl med åser og sletter, med blide
viker og sund, fruktbar og eviggrönn midt
i allt det grå og vinterhvite. I fire tusen år
kan man fölge dens saga. Oprindelig het
öen Bru. Klanglöst og kort som et
ökse-hugg! Det slår imot en et gufs fra hedensk
vikingtid. Sagn om en offerlund, spor efter
stensettninger og gravhauger tyder på et
Den är 10 km2.
297
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
