Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Målaren Sven Erixson. Av J. Hodin. Översättning från författarens manuskript av A. L. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Målaren Sven E r i x s o n
Operaplatsen, Paris. Oljemålning. 1928.
konsten. Mycket förenar honom med den
»naivistiska» Smedsuddskolans generation,
»Hötorgsmålarna>>, som man kallade dem,
en Gideon Börje, Eric Hallström, Hilding
Linnqvist i deras första måleri. Det var
enkelheten och friskheten i deras
uppfattning, det okonstlade i deras väsen, som här
kämpade att vinna sin form och skapade
en konstnärligt fruktbärande variation av
verklighetsupplevelsen. Huvudvikten lades
vid den naiva, primitiva livskänslan. Det
gällde där något djupt känsligt som kom
till uttryck i det ursprungliga förhållandet
till omgivning och tid, det var
okonventionellt, skapade helt nya
uttrycksmöjligheter och den finstämda melankoli i
måleriet, som också klingar oss till mötes ur
folkvisorna och slumrar på botten av
folksjälen.
Det som här förfäktades var en
konsekvent livsinställning och inte bara ett slags
»maner», såsom så många konstkritiker
visste att förkunna. Naturligtvis ligger det
i varje uttrycksform en fara att stelna till
maner. Det gäller framför allt på de håll
där rutinen trätt i upplevelsens ställe. För
konstnärer som så inträngande betona
känslans äkthet och ärlighet som Sven
Erixson ligger det väl däri ingen fara.
»Man försöker ju alltid att komma till en
ny form. Men upplevelsen är och förblir
det primära. Man kan måla formellt vackert
utan att därmed uttrycka någonting.»
Den svenska naivismen är ett led i en
universell strömning som berör konsten
och har befruktat den i alla länder. Men hur
egenartad är den inte och olik alla andra
primitiva konstriktningar.
Begäret efter primitivitet uppträdde
ursprungligen som en motströmning mot
en alltför mekanistisk livsinställning, det
är alltså en naturlig följdföreteelse av vår
industriellt och storstadsmässigt betonade
tid. Det är anmärkningsvärt att de svenska
403
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
