Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Opera- och konsertkrönika. Av Herman Glimstedt. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Opera- o c li konsertkrönika
satser större delen av det motiviska
materialet befann sig i flytande
aggregationstill-stånd, utan att utkristalliseras till melodiskt
fixerade temata. Den keltiska naturton som
Arnold Bax låtit höra i en del andra verk var
mindre framträdande i hans tondikt
»Tin-tagel»; när den medeltida borgruinen till sist
framstod i pompös orkesterbelysning, var det
i varje fall Wagner som bestod klangprakten.
De båda nyheterna presenterades under
vederhäftigt verkande ledning av sir Adrian Boult,
den engelska rundradions ordinarie dirigent,
som nu för första gången gästade
Konsertföreningen.
En i förhållande till det stora formatet
mager spis bjöd Rachmaninovs symfoni n:r
3, a-moll, visserligen konstmässigt utarbetad,
men alltför ensartad, kontrastfattig i sina
opersonligt välklingande stämningar och
te-mata; här uppbjöd Busch förgäves sin energi.
Mer liv i spelet blir det så snart samme
komponist också sysselsätter det instrument
varpå han själv är virtuos. Det visade sig åter
i det pianistiskt och orkestralt effektfulla
variationsverk, kallat Rapsodi, som han,
upptagande tävlan med Liszt och Brahms, byggt
upp över Paganinis 24:de caprice för
soloviolin. Pianisten, Sjura Cherkasskij, kunde
här åter hembära en triumf. Den violinistiske
häxmästaren gjorde sig också påmind i
Vin-cenzo Tommasinis »Karneval i Venedig», som
med all nutida instrumental komfort, något
å la Richard Strauss, varierade det genom
Paganini allbekanta temat (»Min hatt, den
har.. .»).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
