Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Konstkrönika. Av Folke Holmér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konstkrö n i k a
Av Folke Holmér
VJlAN KAN KNAPPAST inför
vårens konsthändelser undgå att observera det
svenska konstlivets allt intensivare
orientering åt det allmänna. Konstnären betraktas
mer och mer som en samhällsnyttig individ.
På måfå hänvisas här till några
tidningsrubriker, som enbart dessa ge en antydan om
tidens konstsociala intresse: »Konst och
inkomstfördelning», »Staten köper
konst»,»Konsten på offensiv i skolorna», »Konst i
lunchrum», etc. Vårens två remarkabla
experimentutställningar, »Skulptur i natur» på
Skansen, vilken behandlats på särskild plats
i denna tidskrift, och Statens konstråds
inköpsutställning i Liljevalchs konsthall, visa
också på olika sätt, hur allvarligt och
behjär-tat konstens samhälleliga funktion beaktas.
Många åtgärder komma att sätta djupa och
varaktiga spår, om den goda viljan fortsätter
att blomma på detta sätt, även om vi aldrig
få uppleva det idealtillstånd, som hägrade
för en intervjuad entusiast, då projektet
»konst i lunchrum» aktualiserades: ». . och
personalens effektivitet skulle säkerligen
fördubblas om de finge njuta lunchen i sällskap
med fagra porträtt och landskapsbilder.
Beträffande motivvalet skulle jag vilja föreslå
att de företag som ha företrädesvis kvinnlig
personal skulle koncentrera sig på manlig
konst och vice versa. Och överallt där det
finns gott om frisksportare skulle man gå in
för vackra scenerier.»
I all denna litet naivt
konstfrälsnings-betonade påhittighet och optimistiska
gå-påaranda finns dock så mycken positiv
fram-åtvilja, en så vital lust att angripa
problemen på djupet, att man blir glad åt det.
Kan det icke vara värt en hel del experiment
— även osäkra och trevande — efter många
års exklusivitet och klagomål över den
moderna konstens främlingskap och
allmänhetens bristande intresse för densamma? Lät
det icke rätt egenartat, då Konstakademiens
preses i år i avskedstalet till de avgående
eleverna önskade dem framgång med det
fantastiska påpekandet att »konstintresset
har sällan varit så livligt som nu i vårt
land»?
På Konstrådets inköpsutställning med
närmare 600 nummer fördelade på cirka
300 konstnärer dominerade icke någon speciell
grupp. Man hade tydligen vinnlagt sig om
att vara rättvis och låta alla riktningar och
åldrar komma till synes. Det var välment
men gav kanske en viss inrutad
saluhalls-prägel åt beståndet, ytterligare förstärkt
genom hängningen, vilken för att hjälpa
allmänheten till rätta huvudsakligen gick efter
bokstavsordning. Herrar och damer på H.
skulle alltså samsas om rumskuben H, hur
olika konstnärliga problem de än sysslade
med. Underligt nog gick det i alla fall skapligt
ihop i de flesta salar, icke minst i utrymmet
H. Att metoden är omöjlig vid en strängt
artistiskt genomförd presentation av en
utställning står utan vidare klart. Vid ett
frejdigt experiment kan mycket förlåtas.
Om man vågar hypotesen, att de till
inköp föreslagna konstverken på
konstrådsutställningen utgjorde ett slags mätare på
allmän smak just nu, vore det ju mycket
intressant att i detalj granska det 60-tal
målningar, skulpturer och grafiska blad, som
skulle inköpas för att i sinom tid smycka i
första hand Karolinska sjukhuset och Statens
historiska museum. De reserverade verken
röja i varje fall en påfallande mild och
dämpad stil. Krönikören har roat sig med att
grovsortera de gynnade utställarna i en djärv,
påfallande aggressiv grupp och en i anslaget
vekare, mera nyanserad, stundom diskret,
oftast lyriskt uttryckssökande falang. De
utvalda befunno sig till omkring 75 % inom
sistnämnda kategori, vilket med säkerhet
till stor del berodde på hänsynen till de
väggar som skulle prydas, mindre på
konstverkens egenvärde. Åtminstone Karolinska
sjukhuset torde i detta laget ha försäkrat
445
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
