- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtioåttonde årgången. 1939 /
512

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Exlibris. Av Göran Axel-Nilsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Göran Axel-Nilsson

Exlibris av Greta Welamson.

upplåtits åt djdika nyttiga och trevliga utslag
av mänsklig verksamhetslusta. Och om
ex-librisentusiasterna anse sig ett strå vassare
än de flesta i den talrika skaran av
tändsticksasksamlare, filatelister, autograf jägare
och korsordslösare, så må det ej vara dem
förmenat. i sin mest förfinade form bygger
ju exlibrissamlandet på förståelsen för och
uppskattningen av de mången gång — ej
alltid, gunås — mycket stora estetiska värden,
som finnas nedlagda inom det begränsade
lilla formatet och står i detta avseende i paritet
med t. ex. samlandet av gravyrer och
handteckningar. Naturligtvis är det här ej
meningen att ge uttryck åt någon sorts
värde-gradering inom konstsam landets skiftande
arter, blott att framhäva exlibrissamlandet
såsom en både värdefull och ekonomiskt föga
betungande särform. Alla affärssynpunkter
äro nämligen här välgörande nog bannlysta —
en verklig exlibrissamlare köper icke sina
exlibris! Kommer så härtill ytterligare
sti-mulantia av heraldisk och personhistorisk
natur, så torde flera vittnen ej göras behov.

Själva samlandet är och bör likväl alltid
vara en bisak. Viktigare är sakens så att säga
positiva sida, d. v. s. arbetet för att hålla
exlibriskonsten på en hög och konstnärligt
fullgod nivå. Denna den förnämsta punkten
på programmet söker Svenska
Exlibrisför-eningen förverkliga bland annat förmedelst
utgivandet av sina årsböcker, varav den första
utkom 1936. De små årsöversikterna förena
sober form med ett roande innehåll, utkomma
å Bröderna Lagerströms förlag i endast 200
numrerade exemplar och fylla väl sin mission

att väcka intresse och locka till
medlems-skap. Några rader om innehållet i de tvenne
sista må här anföras.

I årsboken för 1937 lämnar sålunda
riksbibliotekarien Isak Collijn några intressanta
personhistoriska uppgifter om den franske
boksamlaren greve Paul Riant (1836—1888),
vilken ovanligt nog ägnade ett speciellt
intresse åt studiet av de skandinaviska
ländernas kultur och historia.

Huvuduppsatsen i årsboken utgöres av en
detaljrik översikt, betitlad »Svenska kvinnors
exlibris genom tiderna». Den framstående
kulturhistorikern och eminente kännaren av
svensk personhistoria, Arvid Stålhane, ger
här i sin livfulla och på grundlig lärdom
baserade studie ett det bästa exempel på vad
man kan få ut ur ett exlibrismaterial. Han
bereder därigenom läsaren en stunds odelat
nöje och lämnar dessutom ett roligt
kulturhistoriskt stoff, serverat med den elegans i
formen, som är författarens säregna.

Årsboken avslutas med en radiointervju
med en av landets mera bekanta
exlibrissamlare, bokhandlaren Arvid Mårtensson i
Göteborg, som förträffligt tolkar sin kärlek till
ämnet.

i årgång 1938 fäster man sig framförallt
vid inledningsuppsatsen, »Svensk
exlibris-bibliografi», mönstergillt sammanställd av
bibliotekarien Carl Björkbom, som här utfyllt
en kännbar lucka i vår inhemska
exlibrislit-teratur. Föreningens nitiske sekreterare,
amanuensen vid Riksarkivet Gunnar Scheffer, ger
slutligen en klar och behövlig handledning i
bästa sättet att praktiskt ordna en samling.

Till varje årsbok hör dessutom ett antal
särskilt utvalda originalbilagor av nyare
exlibris samt illustrerade översikter av utländsk
exlibrislitteratur. Man finner här icke blott
exempel på holländsk, ungersk och
österrikisk exlibriskonst, utan också Japan visar
sig ha bokägarmärken, och det förefaller som
om exlibriskonsten just skulle erbjuda ett
ypperligt fält för det japanska konstkynnets
elegans och spiritualitet, två egenskaper, som
höra intimt samman med ett gott exlibris.
Den största faran för bokägarmärkenas vänner
ligger däremot otvivelaktigt i att av pur
sam-lariver blott reservationslöst acceptera vad
som bjuds. En sund och övertygande kritik
mot en del ogräs, som gärna blomstrar bland
exlibrisfloran, önskar man slutligen få taga
del av i kommande årsböcker.

512

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Apr 25 20:32:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1939/0564.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free