Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Helsingfors Universitetsbibliotek och dess utvidgning. Av Emerik Olsoni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Helsingfors
Universitetsbibliotek
ännu långt till dess själva
byggnadsarbetena kunna börja. Inga anslag härför ha
beviljats, ej heller äro ritningarna
tillsvidare definitivt fastställda. Planen kan
följaktligen ändras. På tal om ändringar
kunde man ännu fråga: är det verkligen
omöjligt att tänka sig, att nybyggnaden
skulle fortsättas i den Engelska byggnadens
axel och symmetriskt? Det skulle vara
fullt i Engels anda. Den rymliga tomten
har plats nog för en tillbyggnad av
tillräckliga mått. Det torde vara den i
tävlingsprogrammet stipulerade storleken av
läsesalen som utgör ett hinder för planer i
ovan antydd riktning. Men även
härut-innan bör en ändring kunna göras, ty en så
stor läsesal, som behovet påkallar, borde
kunna väl placeras i komplexens
längdaxel, även med bibehållande av Ervis
nuvarande, som det tyckes lyckade förslag
till sammanbindning av den gamla och nya
byggnaden.
Lämnom dock dessa detaljer.
Biblioteksbyggnadens inre utformning hör
fackmännen till och, i anseende till den
rundliga tid som ännu står till förfogande för
vederbörande, kunna vi hoppas att den i
sinom tid utfaller lyckligt. Men dess yttre
utseende är en allmän angelägenhet av
allra största vikt och betydelse. Ty en
mera fordrande plats i landets huvudstad
än det ifrågavarande nybyggets, kan
knappast tänkas.
Vi ha för det första framför oss
Senatstorget —• ett av de skönaste torg som finnas
och utan tvivel det vackraste i Norden.
Det enda som kunde tävla med det,
Amalienborgstorget i Köpenhamn,
överträffas av Helsingforstorget i förnäm enkelhet
och monumentalitet. Söder om
bibliotekstomten ligger den med smak och pietet
av professor Siren utvidgade
universitetsbyggnaden, mot bibliotekets fasad höjer
sig Storkyrkans (Nikolaikyrkans) ädla
väst-portik, och i norr flankeras den av det
gamla militärsjukhusets ståtliga bygg-
Södra salen.
nadslänga, som även den liksom alla de
ovannämnda är ett verk av Engels hand och
vars monumentala linjer framträda
tydligt trots de för tillfället illa underhållna
fasaderna.
Senatstorget med omgivningar är
centralpunkten i den av J. A. Ehrenström och
Engel utformade stadsplanen. Det
dominerar stadsbilden ännu i dag och det är
det vi i huvudsak ha att tacka för att
Finlands huvudstad skänker oss de
skönhetsintryck vi tidigare påpekat. Det har
sedan gjorts mer än nog för att sätta dessa
estetiska värden på spel: en hög
tillbyggnad på det förra Stockmannska huset vid
Sofiegatan, flera dylika vid Unionsgatan
mellan Esplanadgatan och Senatstorget,
och framför allt det uppkomlingsdryga
granitpalats, som Nordiska
Föreningsbanken uppfört i torgets sydvästra hörn. Det
skulle vara ett föga värdigt sätt att fira
Engels hundraårsminne, om genom
Universitetets försorg även torgets nordvästra
531
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
