Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - En stadstänkebok från svensk medeltid. Av Kjell Kumlien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En stadstänkebok från svensk medeltid
Av Kjell K ii ml i en
a
_yjLRBOGAS NAMN framkallar påtagliga
historiska idéassociationer, så mycket
starkare kanske, som dess yttre märklighet
obetingat hör det förflutna till. Det är en av de
svenska städer, som sjunkit mest ifråga om
materiell prestationsförmåga. I en
stadsskattelängd från 1530, från vilken dock städer
sådana som Stockholm, Kalmar och Lödöse
äro uteslutna, finna vi Arboga på tredje plats
uppifrån räknat och sålunda överlägset
exempelvis de dåtida Västerås, Örebro, Gävle,
Jönköping och Norrköping. Stadens
krönikörer ha också gått till sitt verk fyllda av en
strävan att riktigt levandegöra dess förgångna
storhet, som de sökt omsorgsfullt framleta
ur anspråkslösa lämningar: det gäller Jacob
Benjamin Lohman, som under 1700-talets
förra hälft gav ut sitt arbete Arboga känning,
och G. Bergström, vars Arboga krönika kom
ut 1892. — Bergström var i stånd att
utnyttja bl. a. det historiska källmaterialet i
Arboga stads arkiv, framför allt dess
dyrgrip, Tänkeboken, som finns bevarad från och
med år 1451.
Vad menas med en tankebok från
medeltiden? Inordnat efter vanliga svenska
språksedvänjor nutilldags skulle ordet kunna
komma att tolkas såsom liktydigt med en
volym av »tänkespråk», som en samling
aforismer. Det är i varje fall med en viss förvåning
man måste konstatera, att tänkebok i den
användning, som här åsyftas, betyder liber
memorialis, en minnesbok innehållande
stadsprotokoll av rätt varierande typ; det är det
lågtyska Denke- eller Denkelbuch, som, såvitt
jag förstår, helt oceremoniöst »överflyttats»
till svenskt 1400-talsspråk.
Det är icke många svenska städer förutom
Arboga, som ha i behåll sina »böcker» från
medeltiden; i detta fall lyckligt lottade äro
Jönköping, Kalmar, Norrköping, Malmö,
Söderköping, Vadstena och Enköping samt
— framför allt — Stockholm. Det var ett
sällsynt betydelsefullt fynd, som väckte stor
uppmärksamhet i kretsar även utanför de
vetenskapliga, då Sam Clason i början av detta
sekel hittade Stockholms stads stadsböcker,
ej mindre än sexton volymer för tiden 1419—
1520, en grupp av ypperliga historiska källor,
vilkas utgivning i tryck nu nästan bragts till
avslutning. Det är en för svenska
förhållanden imponerande källskriftsserie, som ännu ej
hunnit riktigt smältas av vetenskapen. Med
denna samling av böcker, som så att säga
representera olika typer av inom dåtida
stadsförvaltning nyttjade protokollsserier, kan
Arboga stads tänkebok visserligen ej tävla,
varken ifråga om kvantitet eller själva
stoffets allmänintresse. Men den är ändå av
betydande värde, historiskt, rättsligt och
språkligt, och det är fördenskull mycket
tacknämligt, att den börjat utgivas av trycket,
i Svenska Fornskriftssällskapets Samlingar.
Det som hittills utkommit omfattar tiden 1451
—1487; den språkligt och paleografiskt
krävande ederingen ombesörjes av Erik Noreen
och Torsten Wennström, och för det historiska
har man haft att tillgå en så eminent kännare
av tiden som Gottfrid Carlsson.
Hädanefter finns alltså möjlighet för den
intresserade att skaffa sig
förstahandskunskaper om livet i Arboga under — tillsvidare
•—tjugusex år från 1400-talets mitt, ehuru det
måste medges, att studiehågen måste vara
brinnande för att ge omedelbara resultat:
tänkeboken är nämligen i likhet med våra
andra medeltidsskrifter, skärskådad i sin
ursprungliga dräkt, kärv och svårtillägnad.
I form av kortfattade notiser ger den en inblick
i vad som skulle kunna benämnas det
medeltida Arbogas ekonomiska och rättsliga liv.
Om detta lämnas så att säga direkta,
medvetna upplysningar, men indirekt får man
naturligtvis, om man är uppmärksam på det
rätta sättet, veta åtskilligt mer. Här finns
stoff för ett studium av lagarnas tillämpning,
av straffdomarnas utmätning, rikligt material
för kulturhistorikern och bygdeentusiasten,
för den som hyser intresse för så intrikata
ting som jordaköp, penningvärde och
prisbildning i medeltidens Sverige, spörsmål,
som forskningen ännu ej tillnärmelsevis
hunnit penetrera. —- För den läraktige torde
sålunda tänkebokens spridda uppgifter kunna
tjäna som utmärkt orientering i Arboga
-traktens topografi, personhistoria och eko-
618
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
