Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Leendet. En psykologisk studie. Av Jakob Billström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L eendet
för en angenäm värmeutstrålning från
moderns kropp. Efter färdigt diande slutas
ögonen och barnet somnar. Det underlättar
alltid erinringen, att en rörelse varit
förbunden med ett sinnesintryck eller en
föreställning. Utförandet av samma eller en likartad
rörelse har då för återupplevandet av ett visst
minne sin givna betydelse. Därför torde den
något minskade ögonspringan och den lätta
blick-konvergensen (se Mona Lisa) vara att
betrakta som en dylik rörelse.
Barnets diande är förbundet med lust, eller
vällust om man så vill. Barnets nöjessugning
på ett finger eller en s. k. tröst kan fortsätta
huru länge som helst och är f. ö. förbundet
med slutna ögon enligt vad författaren tyckt
sig finna, fastän Bernfeld anser motsatsen.
B. har ju givetvis större erfarenhet än
författaren, men det synes mig i så fall svårt att
förklara, varför lustsugningen fortsätter
under sömn och varför den underlättar
insomnandet, då man ju vet att just
ögonlockens slutande är en ytterst viktig faktor
därvidlag.
Men om vi nu vända oss till diandet, så
säger Bernfeld att »barnets åtrå är att suga,
ej att dricka eller bliva mätt». Förklaringen
härtill giver B. i den hypotetiska men ej
osannolika förekomsten av en art
vällustupp-fattande nervapparater i slemhinnan närmast
intill hörntänderna. När barnet har diat
färdigt, inträder ett fyllnadstillstånd hos mage
och tarm samt ökat arbete för dem och
samtliga bukorgan jämte förändring av blodets
kemism. En ny och olikartad allmänt
kroppslig vällustkänsla uppleves av babyn. i
enlighet med Darwins princip nr 2 inträder då en
antagonistisk muskelrörelse i form av
munnens vidgande och mungipans måttliga
upplyftande genom zygomaticusmuskeln.
Anatomiskt givna uttryck för den första
allmänna välbehagskänslan äro sålunda
munvinkelns dragning utåt och uppåt, kindens
tilltagande rundning genom
zygomaticus-muskelns förtjockning där den går över
ok-bågen samt ändpunkternas närmande till
varandra. Samtidigt utövas ett tryck på den
största av de ytliga venerna, som bortför
blodet från ansiktets övre delar, vilket jämte
det lätta trycket av ögonslutmuskeln enligt
författarens mening torde kunna förklara det
eljes svårbegripliga förhållandet, att vid
leendet »ögats glans ökas», som alla auktorer
framhålla, likasom att detta beror på en
obetydlig ökning av tårvätskan.
Leo 71 ar do da V in ci: M
adonna-huvud.
Milano.
Att barnet skall reagera på ett varmt bad
samt på den varsamma, varma, torra
om-skötseln med samma
välbehagsuttrycksrörel-se torde vara självklart i betraktande av de
små uttrycksmedel som på detta stadium
ännu stå barnet till buds.
Barnet besvarar intrycket av den
mänskliga rösten med sugrörelser vid tredje veckan.
Då denna reaktion snart nog visar sig vara
felaktig, ersättes den av den mera adekvata
reaktionen leendet senast från 2 månaders
ålder.
Det torde vara självfallet att leendet som
uttrycksrörelse för ett tillstånd av allmänt,
okomplicerat kroppsligt välbehag på ett
ganska tidigt stadium, men ej omedelbart
vid födelsen, då blicken ännu ej kan fixera,
måste lokaliseras även till ögontrakten.
Detsamma gäller naturligtvis då också för de
senare i livet inträdande mer eller mindre
själsliga lusttillstånd, som till sitt ursprung
äro av mera heteroceptiv natur.
Det tillstånd som av psykoanalytici
benämnes oralt libidinöst är ju ävenledes ett
synnerligen tidigt, vällustfyllt emotionellt
tillstånd i den mänskliga varelsens tillvaro
649
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
