Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Kellgrens romantiska orientering. Några bidrag. Av Alf Kjellén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kellgrens romantiska orientering
Några bidrag1
Av Alf Kjellén
IÅR DEN UNGE Åbostudenten Johan
Henrik Kellgren på nyåret 1777 landsteg i
Stockholm, hade han länge haft sina drömmar
om huvudstaden. Det var kanske i första
rummet dess förlustelser, som lockade honom.
Hans heta temperament, hans dragning till
den tongivande frivola litteraturen, hans
förakt för det akademiska, det småstadsaktiga
och småborgerliga, allt detta låg under hans
längtan till Gustav III:s Stockholm, den
glada huvudstaden. Han skulle också under
de närmaste åren mer än någon annan svensk
poet inkarnera rokokons såväl elegant
sensuella som lätt skeptiska levnads- och
diktkonst. Det hörde särskilt till den poetiska
ritualen, att man skulle besjunga den flyktiga,
obeständiga erotiken, gärna i fjärilslekens
lättfattliga symbol, och Kellgren gjorde det
mer än gärna, t. ex. i Vårvisa från 1779:
Hör, hur Staren pladdrar
Up i björkens topp;
Se hur Fjäriln fladdrar
Kring om rosens knopp
Älskare! se tiden,
Som til kärlek drar!
Om I längre biden,
Är han mer ej qvar.
Men den ytlige rokokoskalden skulle
genomgå en märklig utveckling. I Den nya Skapelsen,
Till Christina och de andra bekanta
romantiska dikterna från slutet av 1780-talet och
början av 90-talet återfinna vi ej mycket av
parfymdoften från den eleganta halwärld,
där Kellgrens tidigare diktning i stor
utsträckning hämtat inspiration. Nu besjungas
i stället ideell kärlek, hemmets och
familjelivets värden, de vänskapliga känslornas
höghet, låt vara att allt detta förebådats i hans
tidigare författarskap.
Huru skulle man nu förklara denna nya
orientering? Frågan sysselsatte redan den ny-
1 Uppsatsen är huvudsakligen utarbetad i maj 1939.
2 Dessa forskningar ha helt nyligen på ett fint sä
arbetet Johan Henric Kellgren.
romantiska generationen, och detta i mycket
hög grad. Den nya Skapelsens skald var
föremål för deras stora intresse. Man upphörde ej
att förvånas över att den unge Kellgren, så
ytlig och frivol, kunnat till den grad
förandligas, och man gav olika förklaringar till
denna omvandling. Tyvärr byggde man
understundom på mycket ohållbara muntliga
traditioner, t. ex. då Atterbom återgav en
gammal hörsägen om att Kellgrens
nyorientering delvis förorsakats genom en resa till
Danmark, vilken i själva verket aldrig
existerat. Något större värde hade nog en annan
tradition — också framställd av Atterbom —
vilken hörde samman med Kellgrens besök
sommaren 1789 hos brodern, kyrkoherde
Jonas Kellgren i Skatelöv. I kontakt med det
fromma folklivet och under svärmiska
promenader med svägerskan Christina skulle
Kellgren ha vaknat till besinning och fått en mer
ideell syn på tillvaron. Helt säkert hade
vistelsen på landet en viss betydelse för skaldens
senare »rousseauanska» böjelser, men med
rätta har man ställt sig skeptisk inför
uppgifterna om det föregivna erotiska svärmeriet,
som av folkfantasien utstofferats med
allehanda pittoreska detaljer. Ett lusthus vid
sjön Åsnen och prostinnans harpa intogo här
en framträdande plats.
Hundra år ha förflutit, sedan dessa åsikter
framlades, och Kellgrens-forskningen har gjort
jättesteg framåt. Sylwan, Lamm, Ek och
andra 1700-talsspecialister ha på mycket
djupare sätt trängt in i den komplicerade
frågan om Kellgrens romantiska orientering.2
Vad som framför allt frapperar vid studiet av
denna moderna Kellgrens-forskning är de
vida idéhistoriska perspektiven och det
psykologiska greppet. Vad det sistnämnda beträffar,
förbises helt visst icke den betydelse, som
vissa yttre händelser och upplevelser haft för
omslaget, men först och främst vill man
besammanfattats av Otto Sylwan i andra upplagan av
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
