Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Bruno Liljefors. Av Paul Rosenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Paul Rosenius
Vildgäss.
Ur »Det vildas rike».
moniskt samordna sina företeelser. Vi
talade något därom en gång och voro innerligt
överens om att ingen konstnär kunde strö
ut på en tavlas vattenplan en flock
näckrosor i den betagande ordning, i vilken de
själva intagit sin plats, när de stigit ur
djupet. En fågelflock fäller just så som ett
konstnärsöga vill ha det. Och dock kan ju,
med god smak, en smula diktas över denna
ursprunglighet. Jag har en tavla, en gåva
av Liljefors. Jag behöver endast den för
mina ögon för att förstå hans storhet på
den punkten. Det är ett antal sångsvanor,
flygande över havet, just där vågorna
välvas in mot land. Fåglarnas linje krökes
borta mot fonden, och krökningen får
genom perspektivet böljekammarnas
gestaltning. Det är dessas formning, som lyftes
över i fågelgrupperingen, och det är de
välvda, vita vågfallen som gå vidare i
svan vingarnas böjda linjer och i deras
vithet. Det hela är en symfoni av vitt och
silvergrått i nyanser, med avsikt utsökt,
må man säga, men i intet »mot naturen».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
