Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Runebergsminnet 5 februari 1940. Av Hugo E. Pipping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Runebergs ni i n net
skär, som i lians skaldesyn förvandlas till
ett guldland. I alla skiften:
Till detta arma land ändå
vår längtan skulle stå.
Runebergs patriotism är så olik mången
annans, att hans hymn till vårt land rent
av kritiserades, då den först kom ut i tryck.
Den var för allmänt hållen, sades det, den
kunde vara en dikt ägnad Sverige, Norge
eller Skottland, där det också finns berg
och sjö. »Torvan är icke fädernesland»,
skrev opponenten, »trälens kamp mot
hungern icke nationalliv, spåren efter
fiendens hästhovar icke historie, längtan
till torvan icke patriotism.» Han fann i
dikten en viss resignation i motsats till
den livets stolta fullhet, som klätts i orden:
Rule, Britannia, rule the waves,
Britons never will be slaves.
Den som vuxit upp med Vårt land och
som har sjungit dess strofer i med- och
motgång, som tack- och lovsång och som
förtröstans psalm, frestas att småle åt den
hypernationella kritiken. Den finländska
patriotismens styrka har inte blott legat
i dess intensiva kraft, utan också i dess
begränsning och renhet, då den avhållit
sig från härskarlater och hänsynslöshet, då
den visat att tålamodet är mannamodets
syster. Den nationella stoltheten blir alltför
lätt missriktad och utmanande. Huru
mycket mänskligare och ädlare är inte en
förtröstan, att
ur vår kärlek skall gå opp
ditt ljus, din glans, din fröjd, ditt hopp.
Denna sällsynta ton, denna sällsamma
nyans i den Runebergska patriotismen har
haft den verkan, att en sålunda utformad
fosterlandskänsla har förståtts av andra.
Den har skänkt Finland medhåll i tunga
dagar. Dess berättigande har icke kunnat
bestridas av någon civiliserad nation.
Ingenstädes har den Runebergska
patriotismen förståtts så som i Sverige, där Vårt
land är vordet en andra nationalsång och
där sägnerna ha stavats av barnen i flera
8—Ord och Bild, 4y:e årg. ~Z
släktled. Men det är inte blott den
Runebergska diktens allmängiltighet och dess
sköna svenska språkdräkt, som har gett
denna resonans. Finlands strid 1808—09
var det svenska väldets sista stora
kraftmätning, den var också Sveriges. Varje
strid som Finland har fört, för eller skall
föra i öster blir en strid för Sverige. Varje
patriotisk maning eller handling i Finland
får en vidare verkningskrets än blott
landets egen.
Det står utom varje tvekan, att den
Runebergska fosterlandskänslan också
innefattade Sverige, ehuru den närmast
siktade mot en specifik finländsk patriotism,
som dittills ej funnits tydligt utvecklad
och ej kunnat finnas. Den bitterhet, som
hos honom kommer till uttryck mot den
centrala krigsledningen, kan delas av varje
svensk, den är inte främlingens, utan är
samma känsla, som envar medborgare
hyser gentemot en styrelse eller ett befäl,
som visar oduglighet eller slapphet eller
rent av något värre.
Frikostigt ger Runeberg i dess ställe
sitt erkännande åt svenska tapperhetsprov,
sådana som Wilhelm von Schwerins. Tredje
Gustaf, den nationella förnyaren var
Munters man och tydligen även Runebergs.
Granadören i Fänrikens marknadsminne
hade »med trofast kärlek» blött den svenska
sanden röd i Västerbotten. Det är inte att
taga miste på äktheten i tonfallet, då
budskapet om Sveaborgs fall förliknas vid ett
tordönsslag, ty det kändes som om
landets sista hopp gått ner,
då Sveaborg var svenskt ej mer.
Och då skalden såsom epilog i hela sin
cykel av sägner frågar sig, om det är
möjligt, att Adlercreutz’ namn i Sverige, i
»hjältars land», skall blekna bort för större
minnen, ter sig spörsmålet nästan entydigt
retoriskt.
Får jag upprepa, att Runeberg som
historisk sägendiktare vida har överträffats av
siaren inom honom. Han förnam visionärt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
