Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sjunde häftet
- Konstnären — konstsamlaren. Av Karl Asplund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karl Asplund
res arbeten i Waldemarsuddes galleri har
väl karaktären av »stödköp», men i regel
har samlaren beflitat sig om att utan
förhastande och »without regard of expense»
välja ut goda och värdiga verk. Alla
Falangens betydande män äro väl företrädda,
särskilt en av de bästa, Leander Engström,
och även de senare berömdheterna, bland
vilka man särskilt vill stanna vid Nils
Nilsson. Känner man inte liksom ett patetiskt
eko av tonen från Josephsons Strömkarlen
i dennes »Flicka med blomsterkrans i håret»,
målad 1934?
*
Det utländska måleriet i samlingen är ej
så systematiskt och brett hopbragt som det
svenska. Bland grannländernas målare är
det Munch, Viggo Johansen och Gerhard
Munthe, som intresserat och intressera
mest, bland fransmännen Picassos
skissartade men monumentala manshuvud från
den »blå perioden».
Denna lilla axplockning av mogna och
betydande verk i Waldemarsuddes samling
började med de utomhusskulpturer, som
kring slottet bjuda åskådaren välkommen.
Den skall också avslutas med nämnandet
av några av de yppersta bland de smärre
och intimare sakerna. Personen i
konstverket har ofta intresserat den
intellektuellt inställde samlaren, och vi finna också
här sådana klassiska ting i den vägen som
Carl Eldhs August Strindberg och Karl
Nordström, eller Christian ErikssonsThuuri.
Men kärnpunkten bildas av Per Hasselbergs
arbeten. Här finns en rad små fulländade
saker av denne, en av skulpturhistoriens
största intimister, och här finns också hans
kanske viktigaste arbete, det egenhändigt
huggna och 1894 — konstnärens dödsår —
signerade marmorexemplaret av
»Näckrosen». Den djupa och sunda känslan i detta
otadliga mästerverk, mästerskapet i
formgivningen och hantverkets otadlighet göra
denna statyett till det enda värdiga och
naturliga motstycket — både som idé och
form — till den skulptur, som ofta kallats
vår konsthistorias främsta, Sergels Faun.
294
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 14:07:42 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1940/0338.html