Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Lullo Mir-ballad. Av Paul-Alexandre Arnoux. Översättning av Ebbe Linde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pau l- Alexandre A r n o u x
LULLO MIR-BÄLLAD
Av PA UL = ALEXANDRE ARNOUX
Jag har kryssat i eterns sfärkvadranter
på en smäcker schalupp under sju
kometer.
Mot märsen klättrade tusen vanter
och stäven plöjde oändligheter.
Som vimpel vältrade Leviathan
och akterlantärna var Venusflickan.
Fradgan stänkte mot Vintergatan
och jag hade sju riksdaler på fickan.
Skoten var slagna av Jungfruns hår,
masten sträckt mellan sol och måne,
seglenas färg som när drömmen går
och ruffen full av gott öl från Skåne.
Matroserna vissla’ en vals utan slut
med en enda ton, och den var förbjuden;
kölsvinet, spänt som en sträng, sjöng
förut
och skeppare var den vandrande juden.
Och vår trådlösa pejlade hinsideslätt
hinsidesland med krafter och ljus i;
när jag till slut fick våglängden rätt
hörde jag Morsepoem från Firdusi.
Nattlångt vi for medan tiden stod
(sju gånger tusen och sju eoner)
på ett hav utan salt, utan ebb, utan flod,
runtom de hemlösas hemregioner.
Tills vi siktade jorden en dag i april
och vinden bar doft och grönska tillbaka.
Då skrek min besättning: »Låt oss stå
still,
se, skägget är vitt under jungmans haka.»
Gråtande styrde jag in genom rännorna,
ankaret gick i en märgelgrav.
Jag blåste ut stjärnan, vek hop
antennerna.
Hinsidesland, var blev ni nu av?
Och här lever jag sen på den grova jord
(sov sött, dröm tyst, mina äventyr!)
de sekunder som tiden ibland bestod
mellan tre dimensioner och sju bestyr.
EBBE LINDE.
316
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
