Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Einar Berger. En norsk Lofotenfiskare och konstnär. Av Bernd Lodewiges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bernd Lodewiges
på vattnet, fördrömt följa hans ögon dess
rörelse och ständiga förändring, och hans
fantasi fogar samman linjer och färger.
Tidigt börjar han »experimentera» — som
han själv säger —• med färger på papper
och tygbitar, och när han inte är ute på
fångst eller måste hjälpa till med näten
på stranden eller vid sälj akten, då sitter
han gärna avsides, så att de andra, som
skratta åt ett så besynnerligt tidsfördriv,
inte se honom, och prövar färger i deras
olika blandningar.
Under elva år drar Einar Berger ut på
havet med Lofotenfiskarna, sen stannar
han på land och blir köpman. Bakom disken
blåser ingen vind och ler heller ingen sol,
nog är det varmt och skönt nära ugnen,
men livet är honom för bundet och ofritt.
— »Jag hatade köpmanslivet», stöter han
häftigt fram. »Jag passade inte till att
köpslå och pruta med folket, det futtiga
krämarlivet var ingenting för mig. På
båten var man fri som en kung, jag längtade
allt mer och mer tillbaka till det fria,
farliga livet på sjön, ju längre jag sålde mitt
margarin och mina buljongtärningar.»
Genom släktingar till sin fru får han plötsligt
tillfälle att flytta till Oslo, där han slår
sig ned som fiskhandlare och därjämte
driver ett rökeri. Lusten att måla blir
emellertid allt obetvingligare, han täcker
fiskartälten med färgfantasier, och en
ständig oro driver honom att besöka
huvudstadens museer och konstutställningar för
att under timslångt betraktande fördjupa
sig i gamla och nya mästares verk. Den
brinnande önskan att själv bli målare och
skapa konstverk ur sitt eget hjärteblod
blir slutligen så våldsam att den gör hans
sedan länge växande leda vid det liv han
genom omständigheterna tvingats in i
nästan outhärdlig och frambesvär en
smärtsam inre strid om hans framtida öde, men
också mångahanda yttre konflikter.
Yrkeskolleger, vänner, släktingar förstå honom
inte längre, man anser honom för över-
spänd, för en odugling som aldrig skall
kunna slå sig fram i det borgerliga livet,
ty hans lidelse för konsten blir efter hand
så övermäktig att han försummar sina
affärer och hans ekonomiska ställning
hotas av en katastrof.
Då griper honom plötsligt en natt, i
inre kamp och pinande samvetsstrid, i
tröstlös övergivenhet, i tvivel på sig själv
och de andras värld, den geniala
skapar-viljans elementära raseri. Han stänger in
sig och målar i två dagar och två nätter,
ensam med sig själv och rösten i sitt inre.
Med de ännu våta tavlorna rusar han ut på
gatan och säljer dem till personer som av
en händelse gå förbi. »Då hade jag mitt
Damaskus», säger han. »Efter denna
upplevelse visste jag, att jag var född till
målare.» ödet fogar det så att han några få
dagar efter denna själsskakning och det
plötsliga uppvaknandet till sig själv
genom en affärsvän erbjuds en god plats i
en köttaffär, som med en gång kan
avhjälpa hans ekonomiska nödläge. Släktingar
och vänner bestorma honom med böner att
han skall gripa denna möjlighet, men hans
samvete befaller honom att handla
annorlunda, ty det har nu för honom kommit till
ett avgörande, från vilket ingen makt i
världen längre kan få honom att vika.
Nöd och bekymmer äro hans ungdoms
förtrogna, men de år som nu följa äro
med hunger, umbäranden och brist på
förståelse från närstående de grymmaste som
livet dittills påtvingat honom. Först år
1933 låter en konsthandlare i Oslo efter
lång tvekan beveka sig till en utställning
av den fullständigt okände målande
Lo-fotenmatrosens verk. Framgången är
överraskande och ger till och med eko på flera
ställen i utlandet. Två år senare utställer
han åter i Oslo, åter väcker han allmän
uppmärksamhet med sina tavlor, man
inbjuder honom till utställningar i utlandet,
han reser till Tyskland, Frankrike, Italien,
till Holland, Nordamerika och Sverige,
34°
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
