Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Om djurens språk. Av Arvid Knöppel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arvid K n ö p p ei
Rådjur. Silverstift.
Nationalmuseum.
tendens, utan innesluta till följd av sin
be-greppsmässighet också en inskränkning, som
hjälper förnuftet att sätta stopp mot
oartikulerade känsloflöden. Vår fantasi arbetar med
ord och bilder, men just orden äro å andra
sidan också våra fördämningar mot det
obegränsade. Det fixerade och förhandsbestämda
i ordens betydelse, som för oss anger på en
gång vad, hurudant, huru mycket och huru
långt, äro de hakar på vilka våra begrepp och
vårt känsloliv hänga i det annars ofattbara.
Det är kanske den viktigaste förutsättningen
för tankens skärpa och logik. Orden äro
tänkarens vapen och hans sköld på samma
sätt som de äro både färg och form för
författaren.
En sådan tillgång har icke djuret även om
det kan uttrycka sig rätt bra ändå med enklare
resurser. Dess begränsning ligger kanske
främst i denna brist på begränsning, utan
vilken intet problem uppstår, ingen teknik
är möjlig och intet tar riktig form. I vart fall
stannar det vid en intellektuellt i hög grad
onyanserad formlöshet, som gör att själva
färgen över tillvaron icke kommer till sin rätt.
Det är därför endast naturligt om djuret
har en oklarare bild av händelser och
förlopp, än vi som redan från barndomen ha
språket som stöd. Därmed är emellertid inte
sagt att det saknar förmågan att leva i
fantasien, och dess drömliv, som vi tydligt
kunna iaktta, visar otvetydigt hän på
motsatsen. Kanske kunna vi göra oss en
föreställning om arten av djurens själsliv, när
vi tänka på våra egna drömmar, där vi äro
värnlösa offer för allsköns tillfälliga
inflytelser bl. a. därför att vi icke förmå bedöma
deras värden inbördes.
Det omedelbara betraktandet av naturen
och filosoferandet över företeelserna är icke
den enda metod, som står oss till buds för
studium. Om detta studium i främsta rum-
352
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
