Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Till Sergel-minnet. Av Oscar Antonsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till Sergel-minnet
svenska skulpturkonstens yppersta verk.
I sitt anletes svett plöjde han de tegar, där
hans snille sedan uppskar så rika gyllene
skördar. I hans konstnärliga daning och
till stor del även i hans yttre karriär
samverkade både inre och yttre faktorer på
ett mycket lyckligt sätt. Konstnärliga
arvsanlag erhöllo impulser till växt i den
omgivning i Stockholm, i vilken han växte
upp, flit och målmedvetenhet i studierna
skaffade honom gynnare och med dem
möjligheter till ytterligare utbildning i
konstens metropoler, vilkas konstskatter
eggade honom att sträva allt högre i sin
egen konst.
Men med allt detta gives dock ej svaret
på frågan, hur det kom sig att den unge
Sergel, gossen Sergel, valde just plastikerns
kall och ej blev målare eller arkitekt, gravör
eller silversmed, keramiker eller ebenist
eller varför han ej helt enkelt fortsatte i
sin faders och moders yrke och blev
guld-brodör, vilket ju låg närmast till hands, i
all synnerhet som detta yrke på det
praktälskande 1700-talet tycks ha fött sina
utövare mycket gott att döma av den
ekonomiska ställning, som familjen Sergel
ägde.
Vi veta, att hovbrodören Kristofer Sergell
var född i Jena och att modern Elisabeth
Zwirner kom från Kreutzburg. Efter några
års vistelse i Stockholm köpte de en
fastighet vid Malmskillnadsgatan helt nära Jean
Erie Rehns och Johan Paschs
konstnärsboningar, där Johan Tobias blev en trägen
gäst under sin uppväxttid och där han
mottog många betydelsefulla intryck för
livet. Ja, för hovintendenten Rehn lärde
han sig t. o. m. de första grunderna i
teckning och möjligen var det även denne
som lärde honom att föra etsnålen över
några kopparplåtar före den stora resan
till södern.
Svaret på frågan varför Sergel blev
skulptör tror jag mig våga lämna, trots att
jag ännu ej lyckats erhålla vissa familje-
Mars och Venus. Gips.
Nationalmuseum.
historiska uppgifter. Det har av en i
New-York bosatt medlem av den tyska grenen
av släkten Sergel meddelats mig, att
familjen leder sitt ursprung från en liten bajersk
ort och att den där i generationer ägnat
sig dels åt broderi och skrädderi och
dels åt stenhuggeri. När släktens mest
lysande medlem valde bildhuggarens yrke
skulle han sålunda enligt dessa uppgifter
endast följt en gammal familjetradition.
Hans alltifrån ungdomen säkra formsinne
har säkerligen sin förklaring i att detta
sinne utvecklats hos förfäderna i flera
släktled och ej endast hos dem som fört klubba
och mejsel utan även hos mästarna av nål
och tråd, ty även den som syr människans
kläder måste ha sinne för den mänskliga
anatomien, om han skall komma någon vart
i sin gärning.
Det är sålunda ej uteslutet, att vi ha den
ena sidan av den sergelska familj etradi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
