Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Hur Rom byggdes under antiken. Av Einar Gjerstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Einar G jers t ad
turellt och politiskt inflytande från
etruskerna. Såväl litterära som arkeologiska
vittnesbörd betyga detta. Vad veta vi om
stadens bebyggelse under denna tid? Vi ha
endast strödda spillror av material till vårt
förfogande, när vi söka att bilda oss en
uppfattning av denna den tidigaste
romerska staden. Det är därför icke
underligt att forskarnas åsikter gå betänkligt isär
ifråga om flera delar av hithörande
problem. I hög grad gäller detta om stadens
fortifikationssystem. Hur var staden
befäst? Använde man sig fortfarande av
sär-befästningar på de olika kullarna, vilket vi
ha att förutsätta för den tidigare
bybebyggelsen, eller omgavs staden av en
sammanhängande befästningsgördel? Mig synes det
senare alternativet sannolikast såväl på
grund av historiska skäl som framför allt
på grund av det faktum att utgrävningarna
ha bragt i dagen fortifikatoriska rester från
denna tid i ett sådant topografiskt
sammanhang att de ej kunna tolkas annat än som
delar av ett sammanhängande
befästningssystem. Främst syftar jag på den
jordvall som anträffats i den till Ministero della
Agricultura hörande trädgården. Men även
i Palazzo Brancaccios trädgård, vid
ingången till Svenska Institutet i Rom, synes
en dylik jordvall vara bevarad.
Undersökningar, som ännu ej företagits, äro dock här
nödvändiga för att med säkerhet kunna
avgöra frågan. Vandra vi utmed Palatinens
västra sluttning, kunna vi iakttaga några
oansenliga tuffblock som på ett par ställen
bekläda den branta klippfasaden. Mycket
tyder på att även dessa block tillhöra den
etruskiska tiden. Vi ha alltså att föreställa
oss ett fortifikationssystem som dels
betjänade sig av det naturliga skydd som
erbjöds av klippbranterna, vilka
påbättrades med tuffblock, där så var erforderligt,
dels utgjordes av en jordvall mellan
kullarna och tvärs över ryggåsarna. Hur såg
bebyggelsen ut innanför denna
befästningsgördel? Till stor del undandrar sig denna
fråga vårt bedömande på grund av
materialets bristfällighet. Med säkerhet kunna
vi endast konstatera att bebyggelsen i
stadens centrum varit av monumental
karaktär med etruskiska tempel som sakrala och
arkitektoniska höjdpunkter. Det stora
Jupitertemplet på Capitolium var det
praktfullaste av dessa etruskiska byggnadsverk.
Även det äldsta Saturnustemplet och det
äldsta Castor och Pollux-templet höra hit.
Kungarna av etruskisk ätt och de romerska
stormännen ha säkerligen bott i rymliga
hus av etruskisk atriumtyp. Vi känna till
att flera gudamakters altaren funnos
tidigare på platsen för det etruskiska
Jupitertemplet. De måste ge vika vid detta
tempelbygge. Den gamla tidens primitivitet
sopas bort, den etruskiska högkulturen
trycker sin prägel på tidens ansikte. Helt
etruskiskt blev Rom ingalunda, det latinska
språket, den romerska anden och
traditionen levde kvar. I själva verket var det
etruskiska en importkultur, en yttre form
och angelägenhet för hovet och
nobili-teten, men den trängde ej på djupet och
blev ej en omedelbart skapande och
genomgripande makt i utvecklingen av det
romerska samhället. Ingenting synes mig
bättre visa detta än den plötsliga
kulturfattigdom, som inträder i Rom under det
5:te årh. f. Kr., utan tvivel ett resultat av
den politiska omstörtning varigenom det
etruskiska väldet bröts och kungamakten
avskaffades. Kronologiska skäl synas
emellertid tala emot denna förklaring. Enligt
den traditionella tideräkningen infördes,
som bekant, det republikanska statsskicket
år 509 f. Kr., men det kulturella omslaget
inträffar ej förrän vid mitten av 5:te årh.
Förra hälften av detta århundrade utvisar
alla tecken på fortsatt etruskisk
kulturblomstring i Rom. Inom byggnadskonstens
område betygas detta av flera
monumentala sakralbyggen: åt Saturnus, Ceres, Liber
och Libera, Mercurius, Castor och Pollux
och Semo Sancus invigdes tempel i nu
146
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
