Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Prins Pauls Museum i Belgrad. Av Gunnar W. Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G tin n a r W. Lundberg
vacker belysning, skapande en intim och
lugn atmosfär. De ogenomskinliga fönstren
ha ytterligare en stor fördel. Då museet
är beläget i stadens centrum, med intensiv
trafik runt omkring, distraheras icke
besökaren av en livlig gatubild, utan kan i
större lugn och ro koncentrera hela sin
uppmärksamhet på de utställda föremålen.
Den moderna utställningstekniken är
driven till sin spets och de olika
konstverken äro ytterst glest placerade. Golvytan
är vanligtvis helt fri och montrarna utmed
väggarna enkla och sobra. Målningarna
hänga endast i en rad — icke i hela
museet förekomma två tavlor över varandra
— och så pass glest, att det nästan är en
halv meter mellan varje ram. Skulpturerna
äro även placerade så att de ej störa
rummets jämnvikt. Så gott som alla föremålen
befinna sig i ögonhöjd, och det är endast i
några få undantagsfall besökaren måste
böja sig ned. Samtliga texter på serbiska
och franska äro diskret anbragta å ramar
och socklar, så att de ej för brutalt falla i
ögonen men dock äro lätta att finna. Alla
dupletter, repliker, varianter eller på något
sätt tvivelaktiga saker äro absolut bannlysta
i visningssalarna. Specialforskaren finner
dem vetenskapligt ordnade i
källarvåningen.
Museet skall för sin tusenhövdade publik
ur skilda samhällsklasser vara en
konstnärlig och uppfostrande institution och
man har gjort allt för att skona besökaren
för trötthet och museileda. Härigenom
samt på grund av de utställda föremålens
höga kvalitet är Musée du Prince Paul i
Belgrad ett i hög grad levande museum —
ett modernt museum.
Bottenvåningen inrymmer de
förhistoriska samlingarna till stor del åstadkomna
genom av museet ledda arkeologiska
expeditioner. Varje höst företagas utgrävningar
på olika platser såsom vid det antika
Heraklea nära Bitolj och i Stobi vid floden
Vardar. Enastående fynd av keramik.
guld- och bronssaker ha gjorts. Även åt
den grekiska konsten har man ägnat några
salar, och vackra prov på vaser, reliefer
och skulpturer glädja fackmannens öga,
där de smakfullt arrangerats i sina montrar.
At den romerska konsten har man givit
de två största salarna, där vi bland annat
finna det här avbildade marmorhuvudet,
återgivande Konstantin den Stores
karaktärsfulla drag. Från medeltiden finnas
dekorativa skulpturfragment och mosaiker —
speciellt från ruinerna av den bysantinska
basilikan i Stobi — stora gravmonument,
serbiska skulpturer, ikoner, emaljer,
miniatyrer och smycken i guld och silver samt
tyger. Den numismatiska samlingen —
som vi minnas det direkta upphovet till
museet — utgör nu åtskilliga tusen
nummer.
Den jugoslaviska konsten från i8:de och
191de århundradena finnes i första
våningen, grupperad kring den imponerande
skulpturhallen med Ivan Mestrovié’s (f.
1885) arbeten. Denne skulptör, numera
chef för konstakademien i Zagreb, är
otvivelaktigt landets störste
konstnärsbegåvning och hans namn är känt i hela den
civiliserade världen. Stort rykte som
bildhuggare har även den älskvärde Toma
Rosandié (f. 1880), vilken för närvarande
är president för Belgrads konstakademi.
Han är rikligt representerad i museet
liksom hans kolleger skulptörerna Ivan
Ren-die (1849-—1932), Rudolf Valdec (1872—
1929), Simon Roksandié (f. 1874), Streten
Stojanovié, Petar Palavicini (f. 1888), Risto
Stijovié, Fran Krisnie (f. 1896) och Lojze
Dolinar (f. 1893). Däremot saknas ännu ett
så utomordentligt namn som den unga,
begåvade skulptrisen Raika Mertchep (f.
1906).
Det jugoslaviska måleriet från 1700-talet
och 1800-talets första hälft får nog anses
ha mest lokalt intresse. De porträtt av
olika celebriteter, man här samlat, ha
givetvis för landet sitt stora kulturhistoriska
340
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
