Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tionde häftet
- Grekisk myntkonst belyst av exemplar ur H. K. H. Kronprinsens samling. Av Åke Åkerström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åke Åkerström,
äventyr eller »mödor», nämligen
infångandet av den kerynitiska hinden. Herakles
griper efter hennes horn och är färdig att
ge henne ett bedövande slag med kvisten,
d. v. s. klubban.
Vårt sista exempel på den inkusa typen
är från Poseidonia, romarnas Pæstum
(sid. 437: 2). Staden hade sitt namn efter
Poseidon, som också ses framställd på
myntet med sitt attribut, treudden. Som
synes, är guden framställd just i samma i
arkaisk tid omtyckta ställningsschema som
Herakles på det föregående myntet. Vi
observerä, att konstnären placerat
havsgudens treudd bakom huvudet, trots att
vi borde se den framför, då han ju håller
den i högra handen. Detta är givetvis en
medveten förvanskning för att treuddens
skaft ej skall störa teckningen av ansiktet.
*
De joniska städerna på Mindre Asiens
västkust bildade på 500-talet en
välmående, levnadsglad och högst artistisk värld.
Ett par av de många präglingar, som ge
uttryck åt deras kynne, ha ovan
demonstrerats. Men denna glada krets stod inför
den hotande fonden av den persiske
storkonungens herradöme, som alltmer tryckte
på västerut. År 510 gjorde jonerna uppror
mot förtryckarna men straffades hårt;
det rika Milet lades i grus och aska, och
så kom, som vi veta, för grekerna Marathon
och Salamis.
Otvivelaktigt gjorde segern vid Marathon
ett överväldigande och inspirerande intryck
på den grekiska opinionen, och naturligt
är, att vi vilja spåra effekten därav också
i myntpräglingen. Det sällsynt vackra och
oskadade exemplar, som visas sid. 435: 4, är
visserligen ej från tiden omedelbart efter
segern utan från omkring 450, men belyser
utmärkt förhållandet. Nu sätter man
försynt tre blad av segerkransen i Athenas
hjälm till tack åt skyddsgudinnan och
åminnelse av de egna vapnen. Baksidan
prydes fortfarande av ugglan och
olivkvisten, men man tillfogar en månskära i
nedan. Det förmodas, att man därmed ville
erinra om segern vid Marathon. När
athe-narna inför den hotande perserinvasionen
skickade bud till Sparta om hjälp, hade man
nämligen fått det svaret, att spartanerna
voro förhindrade att dra ut just då, ty
det var fullmåne. Man startade ett par
dagar senare och kom till valplatsen dagen
efter striden. Slaget bör alltså ha stått i
nedan. Att man med denna symbol ville
åsyfta just Marathon, är högst förklarligt.
Marathon var ju väsentligen en framgång
för de athenska vapnen, under det att
segern vid Salamis, som man också kan
tänka på i detta sammanhang, hade mer
panhellensk karaktär och alltså ej kunde
ha samma grepp över den athenska
opinionen.
*
I det decennium, då grekerna stredo för
livet, d. v. s. 490—480, hade Sicilien en
namnkunnig uppsättning envåldshärskare.
Vi börja med en, som egentligen hade
sitt säte på fastlandet men flitigt tog del
av händelserna på Sicilien. Det var
Anaxi-laos i Rhegion, och historien om honom,
sådan Herodotos berättar den för oss,
är ett präktigt exempel på tyranntidens
ogenerade politik. Händelseförloppet var
i korthet följande: Anaxilaos hade kommit
från Messenien i Grekland och satt som
envåldshärskare i Rhegion. Mitt över
Messinasundet låg på Siciliens ostkust staden
Zankle, det nuvarande Messina. I dessa
dagar voro nu kolonister från Samos i
flykt undan perserna på väg västerut för
att söka sig nya boplatser och rastade
under vägen med sina skepp i Lokri.
Nu bar det sig så, att invånarna i Zankle
lågo och belägrade en italisk stad. Som
Anaxilaos hatade zankleerna, satte han
sig i förbindelse med de nyanlända
sami-erna och påvisade för dem, hur lägligt
440
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Mar 20 10:46:23 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1941/0492.html
