- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtionde årgången. 1941 /
443

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Grekisk myntkonst belyst av exemplar ur H. K. H. Kronprinsens samling. Av Åke Åkerström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Grekisk myntkonst

Denna omedelbara kärvhet spåra vi så
långt ned som till Olympiaskulpturernas
tid, till 460-talet. Bredvid de just nämnda
exemplen från Syrakuse och Leontinoi
kunna vi till belysning härav ställa ett
par mynt från ön Knidos och det thrakiska
Ainos (sid. 435: 8 och 10).

Jag vill därmed givetvis inte göra
gällande, att den klassiska tiden skulle sakna
stora upplevelser. Man måste genast
undantaga djurframställningarna, vilka t. ex.
på våra mynt från Kroton, Sikyon och
Akragas (sid. 441: 2, 5, 6) visa en väldig
kraft, över mängden av vad som
produceras i klassisk tid, höjer sig vidare överhuvud
den syrakusanska myntglyptiken i
decennierna omkring 400. Här börja
konstnärerna för första gången signera sina
skapelser. Från omkring 430 möta vi namn som
Sosion, Eumenos, Eukleidas och andra,
men främst bland alla Euainetos och hans
lärjunge Kimon. I särskild glans stråla
de dekadrachmer, som de två sistnämnda,
och framför allt Euainetos, signerade. Med
rätta har hans Arethusa, skapad i
distingerad knapphet, vunnit berömmelse både i
antiken och i dag. För en mansålder sedan
utgavs knappt ett numismatiskt arbete
av betydenhet, som inte hade Euainetos’
dekadrachm på titelbladet. Att hon, som
nämnts, också av sin samtid skattades
högt, förstå vi av att hon kopierades flitigt
i både öst och väst. De berömda
deka-drachmerna slogos visserligen blott ett
par decennier, men vi ha typen troget
återgiven på syrakusanska tetradrachmer
ända ned till 350 f. Kr. (sid. 441: 1).

Bilden av nymfen Arethusa går som en
röd tråd genom Syrakuses lysande
konstnärliga mynthistoria. Från 500 till 350
har generation efter generation av
mynt-gravörer gestaltat hennes huvud, kransat
av sprittande delfiner. Men så efter
oredan omkring 350 och sedan Timoleon
kommit seglande från Korinth med tio skepp
och tagit staden, stundar en hårdare tid.

Syrakuse får finna sig i att prägla Korinths
egen typ med Pegasos och Athena (sid.
441: 4). Stode inte inskriften
SYRAKO-SION på myntet, skulle vi inte veta, att

det var Syrakuses.

*



I Grekland gick det stolta athenska
sjöherraväldet sitt slut till mötes. Dess
granne Thebe går i stället på 370-talet för
en tid upp, och vi möta åter en rik
federativ prägling under Epaminondas, den
»sneda falangens» skapare. Symbolen är
som förut skölden. På baksiden sätter man
vinamforan och namnet på den för året
fungerande boiotarchen. Stundom möter
oss namnet på den store Epaminondas
själv, ibland felstavat med två p, som den
föga skrivkunnige myntgravören här gjort

(sid. 441:3).

Men Thebes stolta saga blev kort, och i
norr gick Makedoniens stjärna upp. Jag
dröjer avslutningsvis ett ögonblick vid
konung Filip och hans son Alexander den
store.

Filip tyckte om att på mynten erinra
om sina tävlingssegrar. Plutarchos säger
om honom: »Sina segrar slog han in på
mynten.» Hans tetradrachm är ett praktfullt
mynt (sid. 441: 7): på framsidan den
olympiske Zeus i typisk praxitelisk profil, på
baksidan en lagerkrönt ryttare med
palmkvisten i handen, därunder ett dryckeskärl
och den upplysande inskriften Philippou.
Filip hade, som Plutarchos också säger,
särskilt god hand med hästar.

Filip kunde unna sig nöjet att njuta av
sina kapplöpningssegrar på mynten. Sonen
Alexander fick lägga upp en större
propaganda. Han måste välja panhellenska
symboler: den dristigaste av Greklands
heroer, Herakles i lej onfäll, och på baksidan
den majestätiskt tronande olympiske Zeus
med scepter och örn (sid. 441: 8).
Alexanders krigiska företag krävde ett enormt
omlopp av pengar, och hans silvertetra-

443

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 20 10:46:23 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1941/0495.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free