Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Dansk målarkonst under ett halvt sekel. Av Erik Blomberg. I. 1800-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Blomberg
utmärkt tillfälle till fruktbara
jämförelser, men även till fördjupad inblick i
dansk, finsk, isländsk och norsk konst. Det
interskandinaviska konstutbytet har under
de senaste decennierna varit utomordentligt
livligt och vi ha kunnat glädja oss åt flera
tidigare översikter av vad grannfolken
skapat, som på vissa punkter varit viktigare
och mera upplysande än denna. Men i stort
sett gav den ett gott betyg åt våra samlares
intresse och insikt. Det gäller i synnerhet
den danska målarkonsten, som var alldeles
ypperligt företrädd, särskilt i ett par
skånska samlingar. Egentligen var det endast i
de danska salarna, man kunde få en
sammanhängande bild av utvecklingen, delvis
beroende på att det danska måleriet var
talrikast företrätt.
I stället för en recension av hela
utställningen har jag därför valt att ge en kort
sammanfattning av den danska
målarkonsten under ett halvt sekel — skulpturen var
inte lika mångsidigt representerad — som
en kortfattad kommentar och orientering.
Jag stöder mig då lika mycket på tidigare
utställningar i Sverige och Danmark,
sådana som de av Skovgaard och Willumsen
i Konstakademin och Nationalmuseum eller
av dansk konst under 50 år i Forum i
Köpenhamn 1925.
Guldåldern i dansk konst var det
eckers-bergska skedet under 1800-talets förra
hälft. Trots den nära förbindelsen med
fransk nyklassicism och holländskt
1600-talsmåleri skapades då en genuint nationell
konstkultur, som väl inom sin begränsade
ram hör till det homogenaste och mest
avklarade som den nya tiden känner. Det
mesta som sedan kommit till i Danmark
har stått i beroende av den, antingen
under arvets eller protestens form.
Eckersbergs, Köbkes, Constantin
Hansens, Jensens, Roeds och P. C. Skovgaards
måleri — för att nu hålla oss till måleriet
— var akademiskt och borgerligt. Men deras
akademi var en krets av fria kamrater, deras
borgerlighet var ung och sund. Hemmet
var deras värld. Nästan hela produktionen
kan betecknas som interiörkonst. Även
kring de rena porträtten sluter sig
rummets lugna atmosfär. Och landskapet, den
danska hagen, ängen eller insjöstranden är
också den en stilla interiör, fast väggarna
tapetserats av grönskande bokar och taket
fått en himmelsblå plafond. En realistisk
idyll, en fin, klarögd, plastiskt avvägd
livs-avbildning blev arvet efter denna
generation, som tycktes född till självklar
harmoni.
1880-talet behärskas ännu i det stora
hela av traditionen från Eckersbergs dagar,
samma motivvärld, tekniskt förgrovad, men
till sitt innehåll oförändrad hos äldre
genremålare som Vermehren och Exner, med
bibehållen friskhet hos en landskapist som
Kyhn, formellt uppluckrad av den
inbrytande pleinairismen hos natur- och
folktypsskildrare som Aug. Jerndorff, Hans Smidth,
L. A. Ring och Th. Philipsen. Bland dessa
inta Smidth och Ring genom sin originella
och koloristiskt levande tolkning av
hemtraktens natur och befolkning en
särställning. Medan Smidth inom den äldre
traditionens ram föregriper den senare
utvecklingen är Ring på sitt sätt en modern
konstnär, värd att placeras bredvid
Skovgaard och Willumsen, en målare, som
föregripit både naivismen och den nya
sakligheten.
Hans Smidth (1839—1917) odlar i det
stora hela samma motiv som de närmaste
föregångarna inom den nationalromantiska
genremålningen. Men han förnyar motiven
genom sin kärva, ibland nästan vilda syn på
sina modeller, de jylländska bönderna, som
här uppträda mindre som sedesamma bärare
av upputsade folkdräkter än som verkliga
människor med intensiva, kantiga uttryck
och åtbörder, i dans, arbete och slagsmål.
Vidare genom sin koloristiska
helhetsuppfattning och friska känsla för färgen som
material och slutligen genom sin blick för
448
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
