Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Ude at se paa en Præst. Af Harry Søiberg - Tempelbrand. Av Carl Elof Svenning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Harry S ø ib er g
Mon vi ikke hellere skal slutte nu med
denne Kørerasje og køre hjem, udbrød
Formanden. Jeg tror, jeg vil tale for hende,
selvom det ikke er hende, vi skal ha
paa Prædikestolen.
En Stund sad de hensunken i Grublen;
nu var Enigheden til Stede.
Lad os hellere slutte og komme hjem.
Nu kan vi da sige, at vi har set paa en
Præst.
TEMPELBRAND
Av CARL ELOF SVENNING
Den gula ökensanden rinner
av himmelsk olja som förbrinner.
Likt en cistern med minnen skiner
en marmorklase vittrade ruiner.
I denna sovande oas
är dagen som en giftig gas
och natten, vilken snabbt oss når,
ett stort ovårdat källbrandssår.
I doksvart dröm schakaler vaka
och skria så att stjärnor skaka
och väcka slutligt solens strålar
ur himlens trötta ögonhålor.
Och åter börja samma bränder
kringflöda dessa ökenländer
där i en lund av marmorrester
solrökar gå som tempelprester.
Och som en oförtärlig fackla
ses dag och natt ruinen vackla
i eld från solens oljedroppar,
i grus av brutna marmorkroppar.
Men mellan huvuden och ben
och armar av förvittrad sten
ett palmskotts veka vidjestam
ur källdränkt djup sig smyger fram.
500
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
