Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Dansk målarkonst under ett halvt sekel. Av Erik Blomberg. II. 1900-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Blomberg
levande, utan formad kring ett inre
tomrum.
Något av denna flackhet finns det i en
myckenhet danskt måleri, som gärna håller
sig till ytan och det dekorativa
arrangemanget. Det är som om den platta danska
slätten med sina fält och rutor gick igen.
Men även skogen får lämna materialet till
abstrakta färgmönster, som i William
Scharffs stora gobelängartade
kompositioner, där granarnas struktur har omsatts
i zig-zagformade färgband. Scharff såg
ryssarna på baltiska utställningen i Malmö och
fängslades av deras hektiskt uppdrivna
färgskala, framför allt Kandinskys
abstraktmusikaliska färgvisioner. Men Scharff håller
sig stramare till naturmotivet, som han
liksom skeletterar, röntgengenomlyser med
vibrerande strålknippen. Även bakom hans
pri-mitivism anar man den agrikulturella milj ön;
helst målar han husdjur och folk som
sysslar med djuren. Høns ved Slibestenen på
akademiutställningen gav ett utmärkt prov
på hans starkt konstruktiva stilart.
Den yngste av dessa konstruktivister
som kommit fram till en bemärkt position
är Axel Bentzen. Han har aldrig varit i
utlandet, aldrig besökt Paris, och det visar
hur befäst denna dekorativa stilriktning
blivit i Danmark, hur den redan hunnit
utbilda en inhemsk tradition. Det visar också
en annan omständighet, nämligen att hans
landskap och interiörer verka så genuint
danska mitt i den internationella
färgmatematiken. Knallande blått och vitt är
Berntzens livfärger, havets och skyarnas
friska duett sjunger i hans dukar, i god
samklang med den saftiga grönskan och
tegeltakens varmröda ton, klanger odlade
allt sedan Eckersberg, men förr i
blygsammare format. Det är alltid luft och ljus
kring Berntzens klara färgytor, och denna
förmåga att fint och träffsäkert ge de
dekorativa elementen lokal atmosfär och
naturlig stämning delar han med yngre
målare som Hagedorn Olsen, Hjort Nielsen
och Kai Eistrup. Något mer
stämningsbe-tonade naturskildrare är de fina
land-skapisterna Knud Agger och Karl Bovin.
Om begränsningen till det abstrakta
artisteriet, till de klara ytornas och de rena
färgernas spel delvis kan återföras på
danskarnas blonda natur och jämna lynne,
bör man nog också söka en aktuell
bakgrund i den något grunda
välfärdsoptimism, som kännetecknade de goda åren
efter förra världskriget. Då horisonten
mörknat har också måleriet blivit mörkare
i tonen, upprördare i anslaget. Det är inte
bara en formell reaktion, det är också en
emotionell.
Jens Søndergaard, som inleder de nya
strömningarna är dramatiker och
fantasikonstnär mitt i verklighetsstudiet. Hans
naturalism är fylld med naturmystik, en
nordisk romantik, ytterst återgående på
Edward Munch, som för det yngsta danska
måleriet börjat spela en roll motsvarande
Willumsens tidigare. Han har hämtat
motiven från sin backiga hemtrakt vid Thy och
från Boobjerg, där han senare haft en
sommarbostad. Den böljande rytmen i dynerna
ger han en energisk, lidelsemättad accent,
som svarar mot den mörka, känslostämda
färgen. Det är rörelse, händelser, handling
i hans tavlor. I Vesterhav är
förgrundsklipporna fantasifullt behandlade som
kulisserna i ett djävulsdrama, molnen höja sig
över det smaragdgröna havet som rosiga
konkylier, och man känner hur målaren
följer båtarna på deras färd mot det okända.
Søndergaard ger havet den färg, som hans
fantasi bjuder honom, grönt eller ultramarin
eller något annat, men färgerna tolka så
levande naturstämningen, att de i sin helhet
förbli verklighetstrogna. Det är en färg som
kan bli oren i sin dova tyngd, men som
nästan alltid är rik och sammansatt. I hans
senare målningar har den f. ö. börjat ljusna
på samma gång som hans ursprungliga
naivism i detaljerna blivit lekfullare och
lättillgängligare.
508
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>