- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtionde årgången. 1941 /
543

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Bedřich Smetana i Göteborg. Av J. Hodin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

B e dr i ch S m et a n a i Göteborg

invändningar och hinder på det gamla oppositionella
partiets håll. Jag kan säga att vägen nu är bruten och
att jag med glättigt mod kan fortsätta där jag börjat!

Tillåt mig, högt vördade mästare, att också omtala
vad jag på kompositionens område själv åstadkommit.
Jag har fullbordat musiken till Shakespeares »Richard
III» och arbetar nu på den till Schillers
»Wallensteins Lager» som första och »Wallensteins Tod» som
andra del. Vidare har jag för piano skrivit en ballad
och några transkriptioner av Schuberts
Müllerin-sånger. Vad nu Richard beträffar, så tillåter jag mig
inte något omdöme om den förrän Ni själv har gjort
Ert uttalande över den. Jag har skrivit den med lust
och glädje och med anspännande av alla mina krafter,
mera än vad som ligger i den kan jag i närvarande
stund inte åstadkomma. Den består av en sats, och
tonsättningen smyger sig ganska nära intill tragedins
handling: uppnåendet av det föresatta målet efter
besegrande av alla hinder, triumfen och slutligen
hjältens fall... Verket skulle väl vara färdigt, men är det
ej dömt att liksom min symfoni -— utan att närmare
vilja beteckna deras relativa värde — okänt och
aldrig efterfrågat föra sin stilla tillvaro i mitt skåp,
med det blygsamma medvetandet att få tjäna som
viloläger åt dammet och efterlängtad fristad åt
ma-larna. Det kräver en stor portion självförnekelse och
mod att skriva verk för — malarna.

Hans längtan och trängtan till vidgat
skapande och större verksamhetsmöjligheter
tilltogo med tiden i styrka. Tills vidare såg
han dock ännu ingen möjlighet att förverkliga
dem.

I Göteborg är Smetana mycket omtyckt.
Han är en angenäm sällskapsmänniska och
överallt gärna sedd. Hans kvinnliga elever
svärma för honom och det berättades en
historia om att en kusin till en av dessa flickor
skulle blivit häftigt svartsjuk på
kompositörens porträtt som han upptäckte i hennes
rum. Denne kusin hette — Georg Brandes.
Smetana hade år 1859 blivit änkling, och
därför låter det också sannolikt att många
mödrar togo honom i övervägande när de
tänkte på att gifta bort sina döttrar. Man
hittade på en skämtfråga: Vad säger en mor
till herr Smetana, när hennes dotter är villig?
—■ Ta’na! Ordleken blir möjlig bara därför att
man i Sverige uttalade hans namn orätt.
Så skriver han till sin svägerska, som skall
komma på besök till Göteborg: »Uttala det
första a’t långt, annars känner ingen människa
här igen mitt namn.» Men ofta retade detta
uttal honom, och på en bjudning i familjen
Valentin skall han ha gått till pianot och
sjungit på en bekant Wagnermelodi: »Smétana
Smétana, Smétana heiss ich!»

Hur nu detta sällskapsliv tedde sig kunna
vi bäst inhämta ur ett brev till hans hustru:
»Kära barn, jag är till den grad överlupen

med inbjudningar om kvällarna, att jag inte
vet hur min måge skall härda ut. Söndag
hos Valentins, skålar, tal o. s. v., måndag hos
Koch och andra på Börsen med champagne,
tisdag hos Magnus, onsdag min konsert och
naturligtvis supé efteråt, torsdag hos Sirenius,
fredag hos Berta Moritz född Heymann,
lördag hos Lampes till middag och på kvällen ...»

I samma brev berättar han också om den
trogne Nissen, »arni de Smetana» under hela
Göteborgsvistelsen. Då denne på grund av
sjukdom inte kunde vara med på en av de
ovannämnda bjudningarna frågade han dagen
därpå oroligt värden: Fick han öl? »Han vet
nämligen att jag gärna dricker öl om
kvällarna.» Utom smaken för öl hade Smetana
också andra »böhmiska» vanor. Så spelade
han gärna ett parti kort, och på en bjudning
i familjen Pineus visade han hur man spelar
det böhmiska kortspelet »zmrzlik». »Och
sedan ville de spela det överallt», skriver
han i sin dagbok. Och när han tillsammans
med Czapek och Meissner skulle öva in en

543

PROGRAM

till

FRtRBR. SMSTANAS

KONSERT

Onsdagen den 26 Mars 1862.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 20 10:46:23 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1941/0603.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free