Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Tre dikter. Efter Nelly Sachs. Översättning av Carl Elof Svenning - Inskription på min faders urna - Gammal Saraband - Hagar och ängeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRE DIKTER
Efter NELLY SACHS
Inskription på min faders urna
Vi måste åter bli oändligt stilla,
så att vi nås av ängelns svaga rop.
Djupt under larmet döljer sig en grop,
som frid, det blida dödsord, oss beskär.
Gud livet i vår kärleks böner är,
men sjunker undan ur vår
självupphöjning.
Här nere har vår rot ej fast förtöjning.
Vår blomningstid, den kommer där.
Gammal Saraband
Svävande, sovande sång —
Min själ din har mött en gång,
vårligt varm, på blomdoft rik —
Natt, i örat flodbrus lik.
Mjukt falla droppar som musik,
fukta lätt din liljekrans —
Fotsteg — säv i smärtsam dans.
Gråt, ur vilken själen ler.
Silverstrupat suset sker.
Ljus, som Ljuset återger.
Hagar och ängeln
Hagar.
Som den av vatten bottenlösa brunnen
i ödmjukhetens källdjup mig försänk!
Kom natt, hemlängtans svalflykt, tårestänk!
Giv skymning, låt en hemlös läska munnen!
Med sömnens skuggor honom genomdränk!
Ängeln.
Hör brunnens sorl! Din smärta brunnen fick.
Ty Guds är äng och källa. Återvänd!
Han tiger ej till bön, ur kärlek sänd.
I öknen nå oss ock hans ögonblick.
Hagar.
O brunn, mer djup än längtan, avsked, död!
O brunn, där Gud sin närhet gjutit ut!
Jag ilar, sen min blindhet tagit slut,
värmd, mot hans stjärnanletes glöd.
CARL ELOF SVENNING.
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
