Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - En småstads själ. Av Carl-Gustaf Thomasson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl-Gustaf Thomasson
»Far ska köra te sta’n.» Akvarell av Frans Lindberg.
Österlens museum.
s. k. Blågårdssamlingen, en mycket stor
kollektion flintföremål, som från
1800-ta-lets mitt hopbragtes av en lantbrukare Ola
Andersson i Borrby (död för flera år sedan).
Österlen är en uråldrig kulturbygd och
påfallande och väl även ganska ovanligt är
det stora intresse som denna bygds
människor i gemen visa för sin hemtrakts
historia och arkeologi. Ett annat exempel
härpå erbjuder den nyssnämnde
allmogemålaren Frans Lindberg, som självfallet är
väl representerad på museet. Han är ännu
verksam trots sin höga ålder (född 1857).
Efter utbildning i Stockholm och Berlin
innehade han 1885—1933 en måleriverkstad
i Smedstorp, i närheten av Simrishamn.
Under de följande tio åren som emeritus, 1933
—1943, har Lindberg på sin höga ålderdom
åstadkommit en till ett hundratal nummer
uppgående samling akvareller med motiv
från allmogelivet i Österlen i gamla dar.
Dessa akvareller ha säkerligen inte bara
dokumentariskt värde, tack vare det in i
detalj noggranna återgivandet av byggna-
der, husgeråd, klädedräkter m. m. — man
måste beundra hans minne! — utan även
ett rent konstnärligt; hans omedvetet
nai-vistiska stil röjer både färgkänsla och
humor. Frans Lindberg är utom i museet i
Simrishamn speciellt väl representerad i
Kulturhistoriska Museet i Lund och i
Nordiska Museet. Hans koloristiskt friska
akvareller ha även varit föremål för mycket
uppmärksammade utställningar, t. o. m. på
Expo i Paris 1937.
Direktör Gösta Ehrnberg har också tagit
initiativet till vårt lands första
garveri-museum, som är inrymt i f. d. Strömska
garveriet, synnerligen måleriskt beläget vid
en liten krokig och kullerstensbelagd
medeltidsgränd i närheten av Järnvägs- och
Storgatorna. Han har dessutom ganska
nyligen (1941) låtit inreda det Hembergska
huset eller Smedsgården — snett emot
hörnet av Skans- och Krukmakaregatorna,
vilka som nämnts begränsa gamla
läderfabriken — till ett museum, visande smedja och
gesällkammare samt en skepparbostad vid
116
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
