Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Bemærkninger om den store Kunst. Af Edgar Rubin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Edgar Rubin
T. v. fransk salongskonst från 1880-talet, Galathea av Marqueste, i
mitten Michelangelos slav i Louvre, t. h. Hasselbergs Snöklockan.
det hele er Josephson selv — kan vi her
indskyde — et Eksempel paa en Månd,
der paa fremragende Maade forstaar, at
gøre det bedste, han finder hos andre, fra
Platon til nutidige Kunstskribenter, til en
Del af sit eget.
Bakom varje konstnär står museet, katedralen,
biblioteket. Bakom varje form finns i dess
ursprung en annan form. Det är framför en tavla
den blivande konstnären känner sin egen natur
och säger: Även jag kan bli målare! Man blir
poet inte genom att uppleva en vacker vårmorgon,
utan genom att bli exalterad vid läsningen av
ett poem. En landskapsmålare är inte först och
främst en man, som älskar landskap, utan en
man, som älskar landskapsmålningar. En poet är
inte en man som älskar solnedgångar, utan en
man som älskar vers.
Manets: Frokost i det grønne, synes at
virkeliggøre hans eget Program: Jeg maler,
hvad jeg ser, og ikke hvad andre ser; jeg
maler kun det, som findes i Virkeligheden,
og ikke blot det, som findes i Fantasiens
Verden. Men passer det? Man betragte de
3 Afbildninger fra Josephsons Bog. Det
er tydeligt, at det ikke er blot Skitser fra
Naturen, men ogsaa Studier paa Louvre,
der ligger bagved hans friske og glade
Billede. Josephson har en Del for en
Lægmand meget overraskende Eksempler paa,
hvorledes ældre Kunst paavirker og beriger
senere Kunst. Saa forskellige Værker som
Per Hasselbergs Snöklockan og Millets
Sædemand bærer Præg af Kunstnernes
Optagethed af Michelangelo.
Naar Traditionen saa stærkt fremhæves
maa det tilføjes, at det Afgørende ikke er
at beherske Traditionen, men at beherske
Traditionen og gøre Brug af den til Ska-
210
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
