Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Diktsamlingar 1943. Av Bertil Malmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Diktsamlingar 1943
Av Bertil Malmberg
I
. A D är det Johannes Edfelt vill uttrycka
med namnet på sin nya diktsamling? Vad
betyder Elden och klyftan? Man kan tveka, att
frågan är överflödig, efter som författaren i
ett inledande poem redan givit oss sin
auktoritativa tydning:
Musik ur klyftan, där vår själ
är fånge. — O, vad förestår?
Vems hand för stråken här? Vems spel
strör glans kring dessa törnesnår?
O, föds pulserande och varm
den dröm som spranger tid och rum,
gör kaos till en modersbarm
och smärtan till mysterium?
— Så härligt sprids den i vår däld.
att plötsligt varje öga ser
den pånyttfödelse i eld
som smälter grova kedjor ner.
Säga oss icke dessa strofer uttömmande
nog vad vi ha rättighet att inlägga i bokens
titel? Det kan förefalla så. Men i själva verket
är det besked diktaren ger oss icke alldeles
entydigt. »Elden» i de jordisk-mänskliga
villkorens trånga »klyfta» kan visserligen utan
svårighet tolkas som vår tillvaros musiska
element: vad som då apostroferas är konsten
som tröst och läkedom. Intet kan synas
legi-timare än antagandet, att Edfelt velat
identifiera med konstupplevandet »den
pånyttfödelse i eld som smälter grova kedjor ner»,
ty denna schopenhauerska tanke har alltid
funnits med i hans estetik och erfarenhet.
Men är det hela sanningen ? Det är något i ton
och bildval, i den extatiska glansen över
stroferna, som icke vill tillåta oss att bli
stannande vid denna förklaring och som talar om
en befrielse av varaktigare natur än
konstvilan med dess snabba minutlighet. Redan
i Sång för reskamrater kunde man spåra en
förskjutning av diktarens realitetskänsla, så att
de föremål för hans skådande och längtan
som tidigare ägt chimärens flyktighet fylldes
med substans, medan det ondas
fruktansvärda massa gick förlustig sin ögonskenliga
suveränitet; i den nya diktsamlingen icke bara
bekräftas denna förskjutning, den får också
en konkretare och mer omfattande
exemplifiering. Detta är icke så att förstå som hade
det djävulska upphört att vara existent och
reducerats till ett missförstånd, en
medvetenhetsförvillelse: för bortförklaringar av
denna älskvärda art har diktaren ingen
fallenhet. Men jämfört med det stora,
befriande mysteriet har ondskans hela
komplex av slapphet och blindhet,
förruttnelse och förhärdelse, grymhet och tragisk
determination kommit att framstå som en
verklighet av sekundär ordning. Det är det
onda, icke det goda, som är beträngt; det
är det onda som har att bäva för det
goda, att betäcka sitt ansikte, att dölja sig
bakom dimbildningar och oupphörliga
för-nekelser av sin identitet, och härom har
Edfelt några fruktansvärda ord att säga av
en djupare och mer genuin insikt i själens
ödesproblem än den enbart psykologiska:
Trängde en strimma av ljus genom slöa hjärnor,
spreds till de tomma en vind från en osynlig strand
— stena dem skulle plötsligt kraften hos stjärnor,
strypa dem skulle skymten av renhetens hand.
Den förflyttning av tyngdpunkten i Edfelts
världsupplevelser som denna mäktiga strof
uttrycker tvingar oss att skänka en
metafysisk tolkning åt diktsamlingens titel. Elden i
människoklyftan kommer då att bli liktydig
med en realitet i tillvarons innersta och som
sådan mer besläktad med den kristna
mystikens ljuskälla än med en annan eld, dit den
också leder våra tankar, nämligen elden i den
grotta varom Platon talar i begynnelsen av
Statens sjunde bok.
Detta medvetande om ett centrum i
universum, en godhetens och fridens immanens, har
Johannes Edfelt: Elden och klyftan. Bonniers. — Erik Blomberg: Nattens ögon. Bonniers. — Olof
Lagercrantz: Dikter frän mossen. Wahlström & Widstrand.
223
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
